2 1/2 dag jobbade jag förra veckan.

Två och en halv... Det är pyttelite. Knappt så man borde märkt av det.

Men se det gjorde jag.

Jag hade några helvetes dagar!!! Fick slita och dra och jobba hårdare med kroppen än vad de flesta andra gjort på mycket, mycket länge. Om ens någonsin?

En hade ju ont i magen. En annan hade inte truckkort. En tredje hade ju faktiskt lunch. En fjärde hade ju sååå mycket ett göra. Och mitt i allt står jag som inte kan göra annat än allt de andra inte "orkade" för att det bara är så. Det är synd om dem. Undra om deras mödrar torkade dem i baken till de var 20?? Troligen så, ja!

Det är bara att tacka det!! Ska jag göra imorgon! Om nu de berörda har tid att ta sig till jobbet...

För att det finns folk som hjälper en. På fritiden. Så har jag sett både Örebro, Åsby, innebandymatcher och varit på fest i helgen. TACK!!  

Tack. Men ack så sliten.

Idag så var det iaf dags att plantera inför våren. Såå spännande!! Om det kommer lyckas alltså. Jag kan ju torka ut en kaktus...så alla odds är verkligen emot mig. Men nu är iaf basilikan, tomaterna och "konstiga" paprikor i jord. Och enligt chefens (Elins) tips och råd så ska de ha det som de har det just nu. 

Då var det bara väntan på OM nåt händer nu.

Jag som är så bra på att vänta...

Men man får ju vara glad att man inte har flunsan. Vabbar. Tar ut en massa ledigt... 

Hannah gjorde knappt nåt av det som hon blivit tillsagd att göra idag på plan. Så stolt!!! Att visa sin missnöjdhet kan göra susen ibland. Har för mig att jag gjort nåt liknande...några gånger...

Med tvång kommer man inte långt. Varken med morsan eller dottern. 

Ännu ett Örebrolag som inte fick hurra högst.

Det är väl en jävla serie. Kan inte bättre uttrycka mig. 

Men snart så är det värre. Fotbollsträningarna har redan nu. Brrrrr!!!! DET är inte ens häftigt.