...det är dags att avsluta semestern.

Tragiskt.

Det hann inte ens bli sommar och så är den slut...  

Sommarsemestern 2019. Den behöver vi inte minnas så sätt. När man tänker sommar och värme.

Jag har ingen form av ångest för att det är dags att börja jobba. Jag har bara ångest för att jag vet vad det är för skit i årstider som ligger framför. Kyla, mörker. Och folk som får för mycket tid över att klaga. 

Själv har jag nu varit sjuk och med det kommer allt. Extra allt. Dåligt humör. Uttråkad. Ont och svordomar. Nu har iaf febern gett sig av men hostan...  

30 år sedan sist. Och på bubbelfronten har jag väl aldrig varit "där". Men i fredags va skaldjurshatarMinime i Trosa och de andra två man delar adress med gillar ju allt omöjligt. Så.

De rökta räkorna rörde jag INTE.

Någonstans går alla gränser. Och rökta saker är inte min melodi.

Nåja.

Det bara regnar alla dagar. Men. Jag slipper iaf gå till jobbet imorgon. Ännu semester kvar.

- Tänd lampan fast ingen är hemma.-

Vi har förenat nytta med nöje. Eller nöje med nytta?!

Vi drog till Västervik för VT junior cup. Innebandy. Utomhus.

Ida och några i hennes lag bestämde sig i vintras för att de ville kämpa ihop pengar för att kunna dra iväg och vem är vi att neka? Vi ställde upp med att vara Coach och Supporters - såklart!

Och när man ändå ska dra iväg, har semester och äger en husvagn...

Det obligatoriska kissepausstället de gånger vi åker söderut.

Tyckte det var lite lustigt att de har en Handikapptoa och en för Herrar. Om man inte är något av de två alternativen...vart kissar man då? Tur jag har då som kan gå under den ena benämningen...  

Lite regn på vägen och så tror jag att jag sov en stund också...men sen kom i fram.

När vi skulle sätta upp markisen och lasta ur oss så regnade det såklart.

Men bara allt var på plats så slutade det...och började...och slutade och blev en väldigt fin kväll.

Vid 18 hade vi ätit mat och det var dags att lämpa av Ida och laget för incheckning i skolan de skulle bo i.

Sen tog vi en liten checkout-runda bort till de små öarna Lina hade lockat mig med.

På ditvägen rundade vi Äventyrsbadet, klippan runt. Vilket läge för en camping!!

På öarna var vi inte ensamma direkt. Men de störde inte oss och vi störde ingen, så.

Vackert!!

Hannah höll ställningen på campingen. Nya soffan var visst behaglig...

Onsdag morgon. Uppstigning för att sen bege oss mot hamnen och cupen efter lite frukost och rastning av hundar.

Perfekt cup när man får ta med hundarna in på området. Mer sånt!!

Uppvärming är viktigt!

Match.

Tjejmatcher är inte nå snälla takter i, om någon trodde det.

2 gånger Ida i PP. Våran friskt uppvaktad av 3 motspelare som synes. Men hon gjorde mål iaf.   

Matchen slutade 3-3. Och sen fördrev de tiden med att kika på andra motståndare och fylla på energidepåerna. Vi vilade i skuggan, gjorde reklam för våra Goal Diggers och fick småkillar att glömma bort varför de ens var där. Haha!!! Klappa hund var visst viktigare än sina lag. Han till vänster i bild hade inte direkt bråttom att delta i sin match om man säger så... 

När första dagens matcher var avklarade hade tjejerna en oavgjord, en förlust och en vinst. 

Vi fick besök i vårat "förtält" av kändisar och de gick inte förrän det var långt efter midnatt och flaskorna var tömda...   Mycket trevligt!!!

Ja, ni ser ju vad jag har lagt till med för olat under semstern. Det drickbara. 

Tidig morgon även på torsdagen.

Kikade på några av "våra" grabbar från klubben och närliggande klubbar i vänta på tjejernas match.

Riktigt skitväder. Halt och regn.

I väntan på match så checkade de ut från skolan och vi tittade på matcher. Stressade hundarna va med.  

Dotterns lag förlorade sen sin match mot ett ganska duktigt men inte så snällt spelande lag. 5-2.Tyvärr fick de även möta dem i slutspelet sen(då de själva kom 4a i gruppen och fick då möta grupp 1:an). Ryckte upp sig men förlorade den med 2-0. 

Kolla dotterns långblick mot domslutet... (orange väst) 

Så var cupen över och vi kunde bara ha lite semester i nån dag på campingen. Och plåstra om förlustsinnet och några blessyrer...

Fin kväll endå.

På fredagen började seniorerna spela i cupen.

Dottern, en av lagkompisarna med pojkvän drog och kollade, Hannah tog cykeln dit och kollade nog mer på killar än innebandy...och sambon tog med sig Doris och Nallen och uppslöt.

Jag och Bosse tog allt i vår takt istället och lullade runt 4 km lite här och där...

Besteg berg, gick till Gotland och hittade något som påminde om en skogsrunda.

Alla nöjda och glada.

Hett som fasen och jag hängde på stranden som sällskap till Sofia när Charlie och Hannah badade. Tog mot till mig och doppade faktiskt fötterna i isvattnet. Och sedan gick jag och Kaj dit och kom så långt att knäna blev blöta. Men se mer än så blev det inte badat. Kan inte varit många grader varmt. I mitt mått mätt....+3grader max.   

Japp. Det finns bildbevis på även detta. Annars har det väl inte hänt...

Kvällen blev en runda på campingen, kidsen Helmin och våra spelade minigolf och det var allt lite synd att vi inte skulle stanna längre kan jag tycka...

Checkade ut på förmiddagen och väl hemma vet ju alla med husvagn vad man gör resten av den dagen...

Sen vi varit på hemmaplan har det inte varit så mycket liv i luckan mer än några vändor till Kabelparken för Hannah ska ju köra SM minsann. Och då måste man träna.

Skogen har vi hängt lite i. Vädet har varit mest skit. Min älskling har blivit pimpad och ren både ute och inni. Och så har jag såklart lyckats dra på mig en förkylning och feber så...jag är lagomt sur-sint och uttråkad.

På återhörande. Ska gå och snyta mig nu.

-...och en dag så är allt det underbar över...-

Månaden då det äntligen blev officiellt att jag fick mitt "nya" jobb.

Tacksam för det. Otacksam för alla jävla klagoanklagelser som folk av bitterhet häver ur sig.... Men det blev liksom så klart att jag nu gått vidare och kommer inte vara tillags mera. Nu är det mitt och ingen annans som ska göras.

Trots att jag inte ska "gå över" förrän i september så fick jag med mig både högsta och fler om att "upplärning" och "nedtrappning" var bra.

Och innan semstern tog fart så hade jag inte bara skitit i massor utan även skitit i mera. 

Sån befrielse!!!!! Sånt uppvaknande de fick...   Life´s good!!!!! 

Ljuset i tunneln.

Lediga dagar och veckor att se fram emot kom. Just i skrivandet stund är de snart slut. Men DÅ.

Det magiska är att en händelse liksom fick en att känna det som om semester är något vi inte ska ha lätt för i den här familjen. Förra årets semester är svår att glömma. Bilen dog och vi blev sittandes hemmavid hela ledigheten pga de löjliga reglerna om att man inte ska ha hund i lånebilar.

Denna dagen i år. Hannah tränade i Fagersta och jag skulle köra hem.

Den resan slutade såhär.

Att sambons jobb är orsaken till detta, även i år, känns magiskt. (punktering)

Lätt uppstart av ledigheten med att fixa lite hemmavid annars. Och prova nya minigolfbanan på Skantzö med efterliggande vinst middag på deras matställe.

Någon vann.

Tangerade banrekordet där och då hann man ju också göra.

Undra om man inte behöver uppgradera det, för det blev massflykt av "eländet".

19:e kom då ÄNTLIGEN min efterlängtade säng hem. Som jag väntat på den. Tapetseringen var ju redan avklarad då den egentligen skulle dykt upp veckor innan... (har svurit milslånga meningar för det, ja!!!).

Den där Nallen...han skulle såklart göra inspektion av nytillvärvet.   Den hunden.

Men måste ju va med där det händer! Hopp upp på kärran. Snosa, nosa och koll av! Hur ska man annars få veta något?

Jodå. Han var med och bar in sängen också...varenda liten del av den...  

Då. Den 20:e. Hade kastat in en anmälan till utställningen i Apalby till den dagen. Hoppet om det sista CERTET dog ju nästan samtidigt som anmälan gick ut då massiv-pälsfällning-3.0 självklart inträffade... Hur lyckas de, våra älskade vovvar??

Så när klockan ringde den 20:e så frågade vi oss 70-11 gånger om vi verkligen skulle kliva upp??? Åka för ännu ett VG för att han har för mycket huvud eller nåt sånt fjantigt...  Men karln hade visst vaknat på rätt sida (antligen efter en så god natts sömn i nya sängen) så obadad hund, lätt packning så gav vi oss då av mot Västerås. 

Det var hett. Det var några obekanta, otippade hanar med. Och kvickt insåg vi att domaren hade inte bara rosa tankar. Nåja...hoppet fick ligga på att få ett excellent  och gärna CK!!!!

Och visst gjorde det det!!!

Excellent!!!  

1:a med CK!!!!  

Och i Bästa Hanklassen blev det såhär!!!  

Pälslös men grann! De är min Nalle det. Och så tillsammans med kärleken kammade han alltså hem BIM.

Eller...hur var det nu?!  

Vi var x antal som hann ta några bilder av detta...hehe...

Tycker det är komiskt att domaren länge stod och såg på både Nalle och rosetten och ändå inte uppfattade vad hon gjort.   

Ofattbart härligt dag att lägga i minnesarkivet!!! Och kritiken ska jag rama in.

Sen den dagen har vi faktiskt rullat runt lite.

Tar igen alla resor vi missade förra sommaren.  

Hade hopp om att kunna få plats i Lidköping mer än 2 dagar, men en sjukt uppbokad camping verkar det vara. Och vi orkade inte byta platser för att få stanna längre. Men trevligt var det och hundbadet fick bra kritik.

Vidare gick resan till ett också knökfullt Gustavsvik. Bara för att få campa lite till. Och så hann jag faktiskt bada. Ute, Iofs i pool men. Ute. I Sverige. I år. Blir inga fler dopp antar jag.

Vädret var kanon. Och platsen tacknämligt på ett konstigt hörn och som "vanligt" så flyr grannarna snabbt och vi blev tämligen själva där. Om detta bara är en tillfällighet eller om de inte orkar lyssna på våra kortspels-uttalanden på kvällarna låte vi vara osagt. Det kan vara en blandning. 

Badbildbeviset. Tur jag hade Hannah som moraliskt stöd i eländet. 

Efter några dagar var det dags att ge oss av hemåt för att fixa inför den planerade trippen.

- Kan man få vara ledig...för evigt?! -

Det är så man skäms över sig själv.

Nu har det gått över 2 månader sedan jag skrev ner något. Och jag som skriver för att minnas allt jag inte minns...hur ska jag minnas vad som hänt nu då?

Det är inte lätt att ha senilitet Large. 

En jäkla tur man tar kort med mobilen på allt och mest ingenting av värde...  För då kan man ju skriva lite här i efterhand.

Så.

I juni. Då tyckte vi att husvagnen skulle luftas. Och för att vi aldrig varit där så bar det av till Mariestad. På självaste Nationaldagen. 

Till och med omgivningen på nedresan var klädd i svenska färgerna.

Vi hittade ganska omgående våran plats som blev ganska jättebra med tanke på hundarna och värmen. Hade ju velat vara i solstol och njutit själv..men febern kom och jag var mest hängig... Men lite promenader togs (med hjälp av Alvedon och allt annat man kan pilla i sig för att klara av sig själv).

Lite bilder från dagarna...

Mysigt läge på campingen. Vädret var hanterbart. Lugnet var det heller inget fel på. Men toaletterna, sanitetsstädandet...tyvärr blir det ju det man minns.    Nästa gång ska jag nog aktivera husvagnstoaletten om jag ska dit. Men man tycker ju att folk borde kunna sköta sin hygien lite bättre offentligt? Vågar man fundera på hur de har det hemmavid?   

Hem kom vi. Och febern gav sig väl av till sist.. Och tjejerna hade skött sig "själva" hemma bra. Tack mormor å morfar!

För övrigt bestod månaden av mest måsten och vardag. Med ljusare tider inte att förglömma. Och jobb, väntan, förbannelser...

Det ordnade sig.

-...en dag var det då...-