Idag blev väl nåt fel på när den skapades.

Listan behöver inte ens bli lång...för att vara irriterande för-många-fel för en dag. Och dyr.

Någon glömde visst tala om att man skulle bli strandsatt hemma hela jäkla dagen. Hur kan man missa informera att man ska gräva bort en bit väg???? När det är den ENDA vägen, allra helst.

Ena bilen har migränanfall.

Vad problemet är vet ingen. Relativt nytt batteri sitter i.

Den andra bilen bestämde sig för att skaffa sig punktering på kvällskvisten. Enda "bra" där var att den inte hann börja rulla till Ramnäs.

Måendet...

...behöver jag inte skryta om.

Vädret. -2, isvindar med regnsnöblandning. Precis hela dagen. Hundarnas promenad med husse borde ge en tapperhetsmedalj.

Så.
Vi går och sover nu och glömmer den här dagen. Tack!

- Fan ta... -fet textkursiv text

Det är snurr på hamsterhjulet. Igen. Och igen. Och säkerligen igen efter igen...

Förra tisdagen nya piller m.m efter ett väldigt långt "förklarande" samtal. Inkl svordomar och suckar. Och tänka sig...jag har nog ont(!!?)   Who knew??? Det har ju bara hållt på i 1 år. 

Tänk så bra sjukvård vi har i Sverige. För den insikten hade jag väl aaaaldrig kommit fram till själv..  

Tips: Operera inte bort gallblåsan. (Ok, vet att jag inte hade nåt val direkt men...) Skaffa inte hiatiusbråck och få inte inflammation i tolvfingertarmen/magsår. Samtidigt. 

Pulvervarianten aldrig mer säger jag. Illamående och utdelning har jag även utan, så det behövs inte späs på liksom. Går. Inte. Ner.j Gissar att det är antiinflammatoriska som ger det onda. Det drickbara är fan inte gott men häver sin uppgift iaf. 

I fredags va jag tillbaka till jobbet. Dag 8. Attack som en 9/10 runt halv 8. Sån "kan-inte-andas-variant-kallsvettig". Mitt vid bråcket och rakt bak och ner i vänstersidan mot höften... Ringde VC och fick tid. Gick hem och fick senare nya intyg och även ett nytt recept på de älskade plåstrena. Mot vad exakt var vi nog två om att tolka  . Men årstiden är ju här så de kommer definitivt behövas. Nu slapp jag bara slåss. 

Nåja. Flera attacker, i stort varje dag tyvärr, sen i fredags. De går ju an när man inte behöver röra sig...eller nåt sånt... 

Tänk att jag sa, redan förra hösten, att i Karlskrona så fick vi nog i oss nåt som definitivt inte skulle vara där. 

K låg inlagd med sitt magsår förra hösten.

Jag har bevisligen det samma (och sen kryddat pga tidigare failures.) Att jag klarar mig bättre, är väl för att jag är jag.   NattSkafferiDöden blev ett ord till sist. 

Kanske skulle skola om sig till läkare iaf!? Jag vet vilka jag inte skulle lägga tid på iaf...

Måste äta. 

- En dag så är det över. - 

...kom de på. Dubbisarna. (i söndags)

Och ett bad fick hon också. Tack K!!! 

Och. Imorse var det otäckt. Eller täckt kanske är bättre ord.

Och det snögglade hela dagen. Sent på kvällen blev det regn av alltihopa istället. Så nu är det lervälling ööööverallt.  

Vidriga årstid...bara vidrig...

- Väck mig i mars. -

"I´m on a break. From life"

Nu har vi bott här i 20 år och nåt år till tror jag...men såhär illa har det nog aldrig varit.

Trumman är dränkt. Och vi vet ju att det är hål i "taket" på den så...när kommer det börja sippra upp och rasera hela vägbanan? Jag har aldrig förr önskat så mycket att det ska sluta regna som nu.

Semestern är slut.

Nu kommer det bli förbannat jobbigt att arbeta. Jag vet ju hur jag mår. Jag vet ju... Och nej. Jag målar inte fan på väggen utan är realist. Ingen vill jobba så mkt som jag. Ingen sliter så mycket med sig själv som jag. Ingen har så jävla mkt orättvist mående som jag.

Jag är där nu. Jag har insett att det är faktiskt inte rättvist. 

Ska försöka ta och lägga mig och hoppas vid Gud att jag kan få må så jag kan komma mig upp och iväg. Blir så jävla besviken på mig själv varje gång jag måste inse att jag kan inte...

Folk säger att de vet inte hur länge man ska orka. De har varit dåliga max ett år, brytit ett ben eller haft lite allergi. Typ. Jag är inne på mitt 7:e år. Hur fan orkar jag? Eller gör jag? 

- Skit ska skit ha - 

Vi skulle köpa dörr. Fixa vägg. Typ.
Men...

Den "tillfälliga" kravallösningen drog mera att få bort. Tillfälligt har liksom blivit långdraget. Av olika anledningar.
Så.

Tyvärr bjöd vi ju nu på över 1 meter för de mindre begåvade.
Men man får väl gräva ner landminor eller nåt om det blir som jag befarar.

Och utöver det så har senaste veckan inte varit lata. 6 sopsäckar och 100 fix. #check

Men fortfarande inte en dag utan att glastaket på beemern vätts ner.

Nu ska jag räkna får. Och vara jäkligt nöjd med tofflorna. Träningsvärk.

Zzzz...

Då började denna dag. Abrupt. 

Mellan då och 6:40 hade jag    6 ggr. Det slutade med besvikelsen över mig själv, att det blev en dag hemma för jag kunde inte lämna "rummet"...smärtan, illamåendet ska vi inte tala om. Och så matt att jag nästan somnar ståendes. Igen...! Igen. Igen. Igen. Kan varken bli klar med det ena eller andra. För att verkligen beskriva läget.

Provade äta en bit rostbröd och laktosfri youghurt. Gör ingen skillnad. 

Och så blir jag till sist tvungen att ta "substitut"pillrena...som lugnar ner men gör att katarren sätter full fart och tar timmar innan det ens lättar så jag kan andas lugnt. 

Jag saknar ord för detta. Vem blir väckt av att man behöver bo på toaletten ett halvt dygn? Är det bara jag?

Åt middag kl 18. Absolut inget magfarligt, kryddat eller liknande. Allt var lugnt kl 22 när jag gick och la mig. Mådde bara lite illa. Som vanligt. 

Var t o m ute och gick en lugn promenad på kvällen för att få röra lite på mig, och i hopp om att få magen gladare.

Och ändå så slutar det såhär.

Förra veckan hävde jag i mig bruna bönor. Kryddad köttfärs (som magen hatar nästan lika mkt som ris). Fet mat. Typ allt...som borde göra vem som helst upprörd. Ett test.

Det hände ingenting annorlunda med mitt mående. 

Så återigen. Det handlar inte om vad jag äter. Det kan vi alla konstatera. Även outbildade. 

Detta är fan inget liv. Prova att vara fånge i ditt eget hem och må såhär, i stort sett varenda dag. Sen ett år tillbaka. 

- Förbannad - 

Söndag.

Den där söndagen INGEN uppskattar. (Om du nu inte är pensionär förstås. Då återgår du till att klaga på något annat än när grannen klipper gräset eller "råkar" ha gäster efter kl 18 på en vardag.)

Alltså dagen innan man ska återgå till vardag är här. På riktigt skittungt. Behöver just nu allt som ett jobb inte delger. 

Sammanfattar ledigheten med:

Årets bokskörd. Typ hälften så många lästa som förra årets "semester". 

Hade lätt kunnat plöja nån till idag men...förrådet är slut. Hade väl någonstans i det undermedvetna tänkt mig att ha ledigt och inte bara ligga dålig eller sämre hemmavid, hela sommaren...

Men se den lotten drog jag inte. I år heller.

En av max 5 okej-dagar spenderades på ön jag aldrig besökt.

Vädret var perfekt.

Försökt gå varendag dag här hemmavid. Minst 1 promenad/dag. Igår fick jag avbryta det upplägget då det gör för ont helt enkelt. Och ändå har jag bytt till ett tredje par skor och provat med nu. 

Skor för mig är ännu inte uppfunna.   Eller en fungerande kropp...

Men jag köpte mig ett gäng av dessa i morse. 

Ett par kan ha haft rosa kulör...  

223 olika utlåtanden om dessas bra/dåligt behöver jag inte. "You have NOT walked a day in my shoes"...i alla tänkbara olika betydelser. 

Hannah är och SMladdar. Ida renoverar övervåningen. Sambon är taxi. Jag ska tömma mobilen...och förhoppningsvis få något mer utfört. Förväntan är sparsam. 

Så ser denna tragiska dagsplan ut. Med ösregn, duggregn, sol och allt däremellan som förgyller tillvaron lite extra. 

- Nej. Jag sjukskrev mig inte i år heller. Det är bättre "betalt" att ha semester. -