Nu har vi bott här i 20 år och nåt år till tror jag...men såhär illa har det nog aldrig varit.

Trumman är dränkt. Och vi vet ju att det är hål i "taket" på den så...när kommer det börja sippra upp och rasera hela vägbanan? Jag har aldrig förr önskat så mycket att det ska sluta regna som nu.

Semestern är slut.

Nu kommer det bli förbannat jobbigt att arbeta. Jag vet ju hur jag mår. Jag vet ju... Och nej. Jag målar inte fan på väggen utan är realist. Ingen vill jobba så mkt som jag. Ingen sliter så mycket med sig själv som jag. Ingen har så jävla mkt orättvist mående som jag.

Jag är där nu. Jag har insett att det är faktiskt inte rättvist. 

Ska försöka ta och lägga mig och hoppas vid Gud att jag kan få må så jag kan komma mig upp och iväg. Blir så jävla besviken på mig själv varje gång jag måste inse att jag kan inte...

Folk säger att de vet inte hur länge man ska orka. De har varit dåliga max ett år, brytit ett ben eller haft lite allergi. Typ. Jag är inne på mitt 7:e år. Hur fan orkar jag? Eller gör jag? 

- Skit ska skit ha - 

Vi skulle köpa dörr. Fixa vägg. Typ.
Men...

Den "tillfälliga" kravallösningen drog mera att få bort. Tillfälligt har liksom blivit långdraget. Av olika anledningar.
Så.

Tyvärr bjöd vi ju nu på över 1 meter för de mindre begåvade.
Men man får väl gräva ner landminor eller nåt om det blir som jag befarar.

Och utöver det så har senaste veckan inte varit lata. 6 sopsäckar och 100 fix. #check

Men fortfarande inte en dag utan att glastaket på beemern vätts ner.

Nu ska jag räkna får. Och vara jäkligt nöjd med tofflorna. Träningsvärk.

Zzzz...