När man hade kommit över att det är TT (TröttTisdag)...och ser ordrarna fladdra...och kommer hem till en magisk utsikt inför påsken - då ler man bort det onda.

-...dumpa...dumpa...mera dumpa...-

Tiden går fort. Jag har nu gått in i mitt sista år på 5års-bevakningen.

Redan imorse var man på plats på lasarettet och genomled vad som skulle göras. Det blev lite av allt. Och mer om nån vecka.

Men vi är inte där än. Tack och lov... #hulkariförtid

Passerade tacknämligt den avdelningen. Men kom inte undan vampyrerna...

Nu hoppas jag på att svaren blir som de brukar - okej.

Sen blir det röntgen om ett tag...men det såg jag komma. Bara det onda inte är något, är jag nöjd. 

Återhämtning får resten av dagen innehålla. Det tar på krafterna att bli misshandlad.

- Canser borde få canser och ta ut sig själv. -

En lite för blöt helg...

Bra - Snön är nu väck!

Mindre bra - lera....kallt regn...brrr!!!!

Något som inte alls bekommer han som gillar att gräva, rejsa, marodörera (om det order finns, så är det just det han gör). Men firman håller han levande i alla väder. Både inne och ute. 

Chrilles Alltjänst. Med tumstocken i högsta hugg, så hjälpsam så. 

Han och Nalle var mest arbetsledare. Det behövs visst sånna med. Vi andra rev massor och jag storstädade hårbollar och damm inne. Med många pauser, som iaf verkade inte vara tillräckligt många för söndagen hade inte guld i mun direkt...  

Vad för Hittepå?  

Svar: Hehehe...  

Jo...det första vi hittat på är att riva. Mycket som ska bort. Container är på ingång och den vill bli mättad med allt brännbart som kan hittas. Det kommer absolut inte bli några problem. Hoppas den går att tömma i halvtid. 

Det finns lite att ta av.

Staketet är ju inte ett dugg vackert. Men måste man spärra av, så inte hundtassar ska få spik- eller skärtramp, eller bli vargmat, så tar jag vad vi har. Inte fan köper jag ett nytt staket och slår upp när det bara är provisoriskt!!? Nu kommer ju det provisoriska vara rätt länge men...

Idioten har så lång hals när han passerar så jag kan tänka mig att pryda det nya staketet med svenska flaggor faktiskt. Har hört talas om att sånt stör fanskapet...  Hur kan en landsflagga störa? I det land man bor i? Jag tänker inte hjälpa idioten att packa för flytt...men jag kan absolut höja en skål och utbryta ett jubel om ett flyttlass gick härifrån. Igår.

Blött är sött. Fluffigt är fyfasen så mycket gosigare!

Vädret sinkade oss lite. Men istället har vi hunnit kolla upp en massa webway som ska kollas. Det är inte som att bygga Rom på en helg. Så tänka till och jämnföra har man lite jobb med. Eller ganska mycket. Jag är både snål och svår.    Sambon kommer få huvudvärk.

Det blir mera staketrivande i veckan. Sen lite ringande till leverantörer. Tacksamt så plingande en av dem hit redan idag med ovärdelig information. Så nu blev det lite tänka-till. Men det löser vi. Vi löser allt. På vårat vis.

- Hey-ho...Let´s hurry! -

En helg i trevligt sällskap.

Det är kul att träffa folk, som man kan skratta ihop med och beundra det man skapar....skapat...  

Den lilla, stora, söta, goa...

Jag tror inte Cicci skäms över honom.   

Hoppas man kan träffa syskonen framöver. Och att deras röntgenresultat blir bra. Och att de får fortsätta må bra på alla vis. Glädjen verkar de ha i blodet iaf. Lite tokiga...har de nog efter farsidan. Men utseendet är iaf mammahund rakt av tror jag. De blida, snälla uttrycken. 

Nu håller vi tummarna framöver.

- En plan kan bli fler planer. Nu är bollen rullad. Går den i mål? - '

Som traditionen säger...i det här huset...

Fyller en så fyller strax därpå alla andra   

Våran tuffa, minsting.

Hon blev lite förvånad när hon kom hem från skolan...

(Den röda ballongen fattades...men återfanns på andra platser i huset...)

Dagen firades i familjen. Och fina pojkvännen (som delvis är inneboende) kom med presenter och allt.

Jag tror hon blev väldigt nöjd.

Ny bräda kommer till säsongen drar igång. Hoppas på ett fint pris på den...och att SM blir av i år. Sökt ledigt för det har jag iaf.

Hon är nu också i moppeåldern och körkortet ska hon såklart försöka ta till. 

-...liten blir stor...-

Ja. Nu är jag väl så gott som återställd tycker jag det känns som.

Om jag ska tro det jag hört om hostfri i 2 dagar innan återgång till jobbet så lär jag väl ta mig dit på måndag.

Men det får vi se. I´M FIIIIIINE...D! (Som Monica i Vänner skulle ha sagt...)

Det snöade nyss.

Folk har lurat mig in i falsk förhoppning. Det har redan snöat 3 ggr sen det var som otrevligast.

Det är ingen som någonsin sagt att det ska snöa 4 gånger innan vår...

Ni gör mig ledsen när ni ljuger för mig. 

Typ.   

Alltså folk ljuger väl mest hela tiden va??

Jag ljuger aldrig. När jag talar sanning. 

Detta blir skitbraaaa! 

Nä. Jag tänker inte tala om varför. Än. Man måste väl få ha nån hemlis va???

Nu ska jag ut och ta lite mått. Och tänka bort.

Planer är skitkul! Och jag har flera på gång.

- Ibland är allt bra bäst när det inte finns. -

Alltså det räcker nu. På riktigt. Jag orkar inte med att bli förkyld och påtvingad fler Covid-test.  

Jag tror verkligen inte att jag har corona. Men det spelar ju ingen roll vad jag tror. Testas ska man. Och så är det ju oerhört lyckat att gå och pilla ner pinnjäveln i halsen coh upp i hjärnan när man redan nyser av ett andetag, och hostar av andetag nummer 2.

Jag kan utöka CV´t med att man kan ha en tops 20 cm upp i näsan och nysa samtidigt utan att skjuta iväg topen i framrutan.

Jag vet inte om det är nån merit men...nu under denna pandemin så måste väl alla framsteg få räknas? 

Nåja. Det kom och verkar gå lika fort iaf. Det är tacksamt. Började natten till söndag med halsont, på måndagen var jag hyperförkyld och halsen började ge sig, tills idag när jag mest snyter mig, nyser och hostar vid djupa andetag.

Alltså...hur tänker ni? Ska man vaccineras eller inte?

-...det är en tid för eftertanke. -

Födelsedagarnas månad fortskrider...

Och nu har lilla Tussi blivit 17 år liksom. Våran stolthet på många vis. Hon som tar sig an saker och gör dem bättre än hon själv tror. Åh va jag önskar henne både SDF-SM och U19 framöver... Och ja. Körkort vore nåt det å. 

Hon vill inte visa den här bilden så vi låtsas om att den inte finns eller syns här, right???  

Hennes goa vänner dök upp och firade henne utanför vid lunchtid. Tårtor, ballonger, galna presenter och allt för att hon skulle skina som solen resten av dagen. Vänner liksom. De ger nåt!!  

Sen hade hon klart för sig vad hon önskade i matväg. Eller snarare brunshväg. 10 Coctails.

Ja, man va ju inte sen att tycka det var en lysande idé liksom... Mat. Gott.

Man äter en. Sen är det liksom jättemycket bra för en lång stund efteråt. #proppmättdelux

Hennes riktiga present uteblev ju på dagen, men på måndag så kommer den. Och även syrran får sin, fast lite för tidigt. Men...det känns som min idé i år tog dem på sängen, så att säga...  

- När barnen fyller om en. Då är man gammal. Eller bara lyckligt lottad. -