Att vara lyrisk över att få träffa en varg. Det är jag.   Men det får man inte vara...

Den ska skjutas. Den tar barn och hundar.

De flesta som så hävdar bor i lägenhetskomplex mil härifrån. #skräll Och vilka barn är det som den ska lyckas att ta? Vågar påstå att inga vargar kliver in genom speciellt många ytterdörrar för att ta sig hela vägen in i barnrummen för att käka upp ungarna vid deras dator- eller tv-spelande. Det hände ju inte ens i Rödluvan. För då åt han mormor... Så med det som statistik..jag borde ligga värre till än kidsen.  

Dessutom så är det väl koppeltvång på hundar i dessa tider. Men det bryter väl folk inte emot va?   

Så då borde hundarna också klarar sig rätt långt. 

Problem solved. 

De får säga vad de vill. Jag var sjukt nöjd över mitt möte i helgen.

Lika nöjd som den sommarkvällen jag fick beskåda ett lodjur.

Hade en tid på VC idag. Ännu en ny läkare i mitt register skulle besökas. (Den som träffat flest läkare innan den dör vinner va?)

Gubben...måste fasen varit nära pensionärsomgång 3.

Nåja. Han pratade rätt språk med lite finsk-klang och jag fick det jag kom dit för. Digitalt intyg var dock omöjligt. För det kunde jag bara få om jag skulle ha typ ett dödsintyg...och det var inget jag borde sikta på redan nu, ansåg han.    Nej..men imorgon kan det vara dags, svara jag.

DEN blicken jag fick då, ni.  

Vaddå? Han började ju skoja om att jag bakar missiler och hamstrar AK5or.   Då måste man ju få kompa med galghumor!? 

Jag lugnade honom med att jag staplar kanonkulor hela dagarna, och inget annat.

Då fick farbrorn roligt må ni tro.  

Apropå dödsintyg... Undra när mina analyser äv biopsier m.m är klara. Eller är det som anteckningen tyder "oidentifierbart" ännu?? Hur som. Knölen är ju bortopererad nu. Och jag hoppas att den inte hann yngla av sig där inne... Men. Vem skulle bli förvånad OM det var så? Inte jag iaf.

Livet tog då verkligen en vändning 2015. Undra när det tänker vända om mot rätt håll igen...?

Är, som jag sagt till många, fortfarande ute efter en trist vardag. En vecka utan det ena och allt annat vore toppen. Man kunde ju tro att jag inte har det så omsigt här ute i skogen...men se så fel alla har. Det är fan inte ens lugnt när man sover. Om man sover.

Nu ska jag dock lägga mig ner och vila en stund. Sambo och dotter ska på mopperejs...vilket jag inte ens tänker fundera på att lägga mig i.

Om jag kan få vakna piggare imorgon så ska jag jobba. Snälla...låt mig få det!!!

- Den sjukt otacksamme sjuke - 

Idag och igår vill jag inte uppleva mer i mitt liv.

Jag har ju,för att knyta ihop allt, men mage som varit utslagen sen i augusti. VC-cykelreparatörerna har försökt lura i mig allt från stress till IBS till glutenintolerans och alla andra lätta lösningar de ger ut för att de ska slippa en...

Det blev dock till sist en remiss (efter DT och 20 andra test), när jag bråkat tillräckligt mycket, och tarmarnas innehåll skulle då idag undersökas på ett av de två värsta sätt man kan tänka sig. De som vet de vet...

Och inför detta så ska viss förberedelse ske. Först en hel vecka utan riktig mat. Sen...ja...ett oerhört hemskt medel kan man kanske fint kalla det, skulle ju tas. Totalt 2 liter i 2 omgångar, av det absolut äckligaste man kan tänka sig, säger jag. Nåt nytt medel. Tack för att ni måste prova det på mig. Sker det igen så dör jag hellre.

Om det gick bra?

HELL SOO NO. Från kl 20.00 tisdag till kl 05.00 onsdag så bodde jag på toaletten. Och för den nyfikne...de sista 3 omgångarna var rent blod. Kl 06.00 skulle nästa liter ner...med samma sörja. Och då var det då dags att bo på toa ännu mera...

Kl 10,00 skulle vi åka mot lasarettet. Jag minns inte riktigt. Men Jag kan ha rabblat mitt testamente för familjen...det kan ha skett. För jag har nog aldrig varit så matt, slut och uthängd som där och då. 

På lasarettet så minns jag tyvärr inte allt.

Jag var så yr att ss undrade om jag gick på lugnande...

Under hela undesökningen så matade hon mig med Festis och tog blodtrycket stup i ett.

De konstaterade att jag kanske var överkänslig mot nya supermedlet. No shit????!!!! Skulle man inte vara halvdöd av det? Märligt... 

Om det gjorde ont? Oja. Om jag var helt med i matchen så jag nog uppfattade det som andra hade uppfattat det - onej!

Jag halvsov nog mest...när de inte väckte mig för att kolla om jag svimmat av. 

Och undersökningen slutade såklart med mer än bara det den skulle vara. Det är ju MIG vi talar om.

Läkaren började med att ta 5 biopsier av tjocktarmen för att han ville analysera om jag kan ha en inflammation som inte syns. För det kan visst hända. 

Sen så plötsligt säger han:

Ch*st**a maskinen har hittat nåt här... För att du ska slippa gå igenom detta snart igen - får jag skära bort det på en gång?

Jag tror jag svarade jag.

Så vips så tröck de i mig en helledundrans smärtstillande tjoho i blodet och jag kände inte ett smack.

Så var det ju så att sen skulle man ju jobba dagen därefter men då det blödde...så var chefens å snäll så jag fick ta semester några dagar innan helgen och vila ut.

Grymt tacksam! För jag glömde be om sjukskrivning... 

I 5 dagar blödde det. Men skulle åka tillbaka om det blödde mer än 1 gång. Men det stod faktiskt att man kunde ha svinont också. Det hade ju inte jag.

Jag åkte inte in. De kan inte ge mig val. Alla som känner mig vet hur det går med valmöjligheter och Mig.

- Än lever liket. Tror jag. Jag har inte mandat att besvara sånt. -