Ibland blir det bara såhär.

Någonstans borta. Med en Mojito. Och en sambo ?. Vääääldigt mätta är vi också för stunden.
Tur att man inte behövde gå så långt för att ramla i en säng...zzzz...

Dock.
Nu är man väl "en sån där" igen.... Men se. Jag vet vad jag är. Och mycket är jag. Men rasist är inte rätta benämningen. Idiotist låter bättre.
Undrande just nu.
Tur man åkte förbi ett landmärke och har karta på rummet iaf. Kunde ju annars varit utomlands....med tanke på utsikten från parkeringen.

I min värld är detta mer normalt.
Twister kan väl aldrig vara fel??? Tur barnen håller ordning hemma. ;-)

Gonatt....

Klockan 1 i natt parkerade vi oss hemma på gården igen.

Och regnet kom ju som jag förutspått. Så mamma hade rätt igen! Grannarna och förtältet fick i aldrig veta slutet på. För de blev aldrig klara. Eller så orkade de bara inte fortsätta?   

Nu får vi vila. Bosse har lite mer space att undgå de numera 2 löpande damerna. Skönt iofs att de samklingar i sina löp så tiden för tokigheterna blir kortare. Det är verkligen småknäppa när de löper, de där tikarna. Kan anses som "jaha...visste du inte det?". Men nej, såklart inte. Jag har alltid haft hanar. De löper sällan.   

Regnet sköljer ner ute nu.

Hannah har fotbollsträning. Sambon hade nå innebandyärenden. Märks verkligen att den härliga tiden - innebandysäsongen - är på ingång. Telefonerna ringer i ett. Kan inte säga att jag inte tycker det är kul!!!

Första träningsmatchen är på lördag i Uppsala. Vi har planera på att åka och innebandyknarka lite. Det krävs så lite, sitta still och glo, och jag är så sugen!!!! Funderar på att ta en pärontripp utan både barn och hundar...

En som blev rätt glad över att vi kommit hem är Ellis.

Lilla Bollen. Lilla Råttan. Söt är hon.

Nu har jag duschat och den där tröttkänslan har ramlat över mig alldeles.

Kolla lite OS och halvsova resten av kvällen får det bli... Hade helst velat kunna ut och gå med hundarna förstås. Promenad i spöregn....det är fasen befriande!!!

Att tiden för att bli bra ska vara så oerhört lång???? Benet är bara irriterande. Hur ska man lyckas träna sig starkare med bara ett ben??? Som ett hamsterhjul...men gropar i... Att bli frisk och rehabilitera. Är det meningen med mitt liv? Grrrr!!!!!

MEN. Man får se det positivt. Jag lever.

Nöjt läge...
Regnet kom. Jag sa ju det. Jag vet. Allt.

Nattinatti

Jag vann. x3.
Sista Sprutan idag.

Trött. Nattinatti.

Yoump. Miniläger i fotboll. Packa. For iväg.

Om omväxlande dag.

Man får passa på när "hälsan är på topp".

Ska bli spännande att se om vädret blir så illa om utlovas. Jag hoppas SMHI har fel och vi rätt.

Leksand Sommarland. Nu är vi här! Mot många odds.

Det har blivit lite mycket av det goda idag.

Främst lite för mycket "gående" känner jag nu. Därav blev det nu ett piller för att stilla smärtan inför en förhoppningsvis sömnrik natt.

Om man nu inte blir fast här framför Sverige-Colombia...OS-fotboll. Hur blev mitt liv med fotboll? Skyller på sjukdom. Eller nåt!?

Hur som.

Det har varit en lite höstaktig dag idag.

Dränkta som katter...hundar! Men rätt nöjda miner. De klagar ju inte direkt på väta. De klagar inte på nåt. Så länge de får sina rundor med motion.   Kan inte ens tänka er hur mycket jag längtar tills jag får vara en del av de turerna igen!

"Dåligt väder". Va gör man åt sånt?

Man går på bio!

Husdjurens Hemliga Liv. #check

Den satt som ett smäck. Popcornen också. Fanta-Slush är dock inget jag behöver prova igen. 3D är bra! Blundade nästan när krokodilen skulle bita näsan av mig.

Bio. Popcorn. Godis.

Hemma blev det fika.

Middagen kom sent.

Äsch. Så kan det bli. Så blev det. Ingen här som klagar på upplägget.

Det blev lite väl mycket promenerande till och från bilen känner jag, som sagt, nu. Men annars var det toppen att få komma ut och få vara som normal. Man måste ju pressa sig lite, för en gångs skull, för att veta vad man klarar av. Har ju redan parerat några nästan-fallolyckor i trappen hemma. Så lite mer smidig har jag nog blivit. Idag monterade vi dock bort isbroddarna på dem, för de hakar jag i överallt. Allra helst i trappor. Har ju alla planer på att BLI AV med käpparna och inte på något vis FÖRLÄNGA tiden tills jag får ställa dem längst bak i någon garderob.

Jag gillar dem inte mer för varje dag som går tillsammans.

Nöjd Jag nu. Faktiskt. Förutom sprutan som nyss togs....

Solen börjar skina även i mitt inre stundtals.

Det finns hopp om livet.

Vågar jag ens känna så???

Hej världen! Nu är jag hemma igen. Duschad, mätt av pizza, sprutan avklarad...trött.

Vi åkte bort i måndags. Spontant bara drog liksom.

Har haft en krånglig mage...men när den liksom lugnade ner sig fick jag nåt infall om att nog är nog och nu vill jag se och uppleva något annat än allt...skit!!! Haft ångest över att jag förstört hela sommaren för min familj. Jo. Det har jag!!! Men när de prompt påstår att åka bort utan mig inte finns på kartan... Man blir liksom varm i hela själen. Har den bästa familjen!!!!!

Så. Vi drog bara. Destinationen fick bli Nära, utifall att det skulle bli tvunget att åka hem fort pga något skit...

Nära och bra!!!

Trivs på den här lilla campingen. Den är så lugn och fridfull. Och inte ens TV:n funkar här. Hahaha!!

Vi hade ju dessutom "turen" att vi inte ens hade grannar. Det fanns ett par med en rottis typ 50 meter bort, det var det enda. Och så kom det några Holländare. Men när området vi gillar är så stort så behöver man inte ens se varann. Perfekt! Hundarna har kunnat gå utan koppel och legat både inne i och utanför förtältet lite som de velat.

Kidsen har fastnat i Pokémonträsket.

Och hela campingen kryllade visst av dem. Så pass att vi tydigen hade ett helt gäng i förtältet t o m. Hm.... Redan första dagen så hittad de en Drake där inne. Och jag vill poängtera att den draken var INTE jag då.   

Här är min alldeles egna Pokémon.   

Den har jag fångat. Och den är bara min!!!! Släng dig i väggen, Pikachu. Eller vad den är åtråvärda varianten heter????

Vi har iaf haft det bra. Ja, jag har iaf haft det bra. Enda måsten är att lyckats hoppa till och från toan typ. Resten har bara varit serverad. Mat, gos, sömn, strumppåsättningar...allt!!!!

Imorse var det fler som hamnat i riktigt slöläge.

Hmm...MIN säng det där...

Och är man på campande tass så ska man ju ha det lite extra också såklart. Frukostklubben!!

Tessi hann jag inte ta kort på när hon fick sin macka. Det går fort när den damen äter kan man säga.

Borta bra!!

Men så började vi kolla väderleken för de kommande dagarna. Det ser lite blött ut. Och vi har ju stora förhoppningar om att kunna campa mera innan kajs semester är slut. Så vi satt i solen, hade lite pälsvård och bestämde oss kvickt för att packa ihop och åka hemåt, med ett torrt förtält.

Så vid 16 var vi redan hemma och solen sken. Fler som tyckte det var mys att komma hem.

Nu är jag redan övertrött här.

Men behagligt trött. Lugn...

Tack min familj som står ut med att vara det De är. Bäst.

Jaaa. Kära värld. Det är inte lätt att leva alla dagar.

Senil blir man tydligen också av att vara i mina skor. För blogga glömmer jag bort...verkar det som.

Dagarna är ju inte direkt som man skulle vilja.

Allt de innehåller skapar andra runt om mig.

Älskade vänner som skickat blommor!!!

Ord överflödiga...  

Somliga har njutit massor av sol. Jag har försökt. Det har gått sådär...

Stygnen/klamrarna försvann i tisdags. En känsla av...aldrig göra om, tack!

19 STYCKEN!!!!! Alltså...jo...det ärret är coolt långt.

Sen hände något.

Hux flux på kvällen så galopperade tempen på mig. Toppade 39,5!!! Inte bra!!! Inte alls bra!! Men...jag minns inte så mycket av de dagarna som försvann i feberyran. Sambon vakade och skötte mig som om jag var det bästa han har.

Och det gjorde han bra. För febern försvann sen i sakta mak.

Tanken slog mig om infektion. Men...då tycker jag det borde fortsätta vara feber?? För pillrena har jag slutat med när det känns bra. Bara sprutorna som återstår. Och jag hatar dem!!!!

En liten varg har hittat hit igen. Och ett rådjur snodde den med sig.

Hm...

Hoppas den fattade att det var sista sittningen på den menyn. De får gärna städa i naturen. Men städa på våra tomter...nä. Det gör vi rätt bra själva här. Om de dock mot all förmodan är jättehungriga kan de dock ta några högre upp på vägen. #iwillneverforget #iwillneverforgive

Sambon har jobbat fram en översikt!!!

Kan ju som fattat BEHÖVAS här. Så vi vet när vi måste kasta oss 40 meter ur vägen!!!!  

Jag...hyser fortfarande ett hat mot det jag inte klarar mig utan. Dessa ovan. Men jag har bestämt mig för att köpa dem. Faktiskt. Av två anledningar.

I det här huset går vi på kryckor en gång om året. Nån av oss. Har jag märkt. Insparad tid och pengar att glömma lämna tillbaka dem i tid sen. För den delen...undra när man kommer klara sig utan dem den här gången? #suckardjupt

Andra anledningen. När jag köper saker behöver jag dem sällan igen. Så funkade det med dyra regnkläder ett år. Kom inte en droppe vatten från ovan.

Idag är det lördag (?) och sambon har varit med barnen och jobbat till kassan. Jag har...luktat på blommorna.

Såå vackra. Älskar dem, Gro!!!!

Nu blir det till en middag i köket.

Solen skiner.

Bosses dotter Tara har tagit cert och övriga barn har inget heller att skämmas för. Exc4 i ukl, debut för Doremis Xindy Lobo. Om jag inte sett i kors så tror jag det fanns en norsk Filippa med i gamet också. Exc2 i ökl med ck om jag inte var blind?!

Hur som. Jag är lycklig för de Bosse barnen även om de inte var med idag, någonsin kommer deltaga i nån ring, vinna SM i lydnad eller bara jagar änder. Är ägarna glada och nöjda med sina vänner är jag det samma.

På återskrift. Soon. I hope.

On camping. Better.