...det är dags att avsluta semestern.

Tragiskt.

Det hann inte ens bli sommar och så är den slut...  

Sommarsemestern 2019. Den behöver vi inte minnas så sätt. När man tänker sommar och värme.

Jag har ingen form av ångest för att det är dags att börja jobba. Jag har bara ångest för att jag vet vad det är för skit i årstider som ligger framför. Kyla, mörker. Och folk som får för mycket tid över att klaga. 

Själv har jag nu varit sjuk och med det kommer allt. Extra allt. Dåligt humör. Uttråkad. Ont och svordomar. Nu har iaf febern gett sig av men hostan...  

30 år sedan sist. Och på bubbelfronten har jag väl aldrig varit "där". Men i fredags va skaldjurshatarMinime i Trosa och de andra två man delar adress med gillar ju allt omöjligt. Så.

De rökta räkorna rörde jag INTE.

Någonstans går alla gränser. Och rökta saker är inte min melodi.

Nåja.

Det bara regnar alla dagar. Men. Jag slipper iaf gå till jobbet imorgon. Ännu semester kvar.

- Tänd lampan fast ingen är hemma.-