Tycker jag väl att det är dags att ge ett livstecken här.

Tiden springer iväg som vanligt i våran familj. Jobb, skola, träningar och hyss tar tid.

Men lite annat också..

SM i kabelwakeboarden gick i solens tecken och vi hängde på stranden som supportrar. Hannah hade en bra dag och gjorde nya våghalsiga saker i vattnet.

Hon var ganska nöjd. Men hade en trevlig dag tillsammans med sina bästa vänner. Det är mer värt än resultatet.

Hundarna hade halva stranden med sig hem i de nybadade pälsarna...så de var nog nöjda de med...  

Jag har hittat svamp. Och ännu mera svamp. Idas matcher jag har tyvärr fått se från soffan, vi har finåkt, vi har testats negativa efter dryga förkylningar, renoverat, spekulerat och agerat. Fika är viktigt. 

Helgen som var gick på vatten och i hall. Västerås Kabelpark blev en ny erfarenhet för Hannah som tävlat i SWS´s sista tävling för året. 2.0:an gjorde hon superbra!!!! Gav nog lite mersmak gissar jag. 

Ida fick möta Rönnbys sk "duktiga"...så pass duktiga att de slog henne både halt och blå... Nåja. Det är väl bara att acceptera att de inte rår på henne och därav ger sig på henne. Vilket är skandal. Men som jag brukar säga: "Sluta aldrig vara jobbig", tar hon med sig vidare. De förlora på otur. De andra vann på tur och inget mer.

Söndagen var hundspa-dag och vi genomförde även Agrias Hundpromenad. Alla nöjda och glada.

Något däremot inte behövligt är att jag varit på min årliga synkontroll...och den gick ju inte smärtfritt. Såklart. Det är ju mig det handlar om. Inte nog med att synen drastiskt förändrats... Det upptäcktes även att jag har för högt tryck i ena ögat så nu väntar jag på att remissen ska träda i kraft på lasarettet.   Suckar djupt...

Här såg man ju...inget...

Så. Livet fortsätter lägga snubbelben för ett friskare liv. Vilken "tur" man har, som någon sagt...

Veckan är tjockfull av jobb. Det lönar sig inte att vara serviceminded iaf. Det måste jag ta och lära mig. Chefen har också satt upp nya krav och de innehöll både att jag ska ha ett möte med jag (!?) och ta ut mera fyss. Helt orimliga krav alltså.

- Ingen dag är den andra lik. De är omöjligt olika bara - 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Om man bara kunde få bryta benen. Vilken befrielse. Det syns. Om man bara kunde få slippa ifrån... Alla diskbråcken i nacken. Sviterna efter cancern. Gallproblem. Magmunsbråcket. Magsår och inflammationer. Tarmfickor. Rörelseproblem...

Eller vad man ska kalla det jag gjort idag?! En del av mitt nya jobb, var det iaf. Som SKA bli bra för mig. Det smakade iaf bra. Jag hade kul, bra energi, i huvudet, för att ta 2 km fyss, nöjd-känslan infann sig ikväll. Jag fick ett nytt eget kon...

"Vilken otur du har..." Är bannemej den värsta kommentaren jag fått och får. Otur har man om man snubblar och stukar lilltån. Tappar bort en strumpa eller liknande. Det jag har är nåt annat. Förbannelse mer likt.   Jag har tappat räkningen, i...

    Den kom i år igen. Tänka sig. Fort gick det också. Bara snön ramlade ner... Men julen har varit jättebra! Förutom att H haft hög feber och varit som en trasdocka... Men har vi någonsin haft en jul när alla varit friska? Tror inte det.  ...