Och det känns....så j*vla gott!

Allra helst kan jag inte låta bli att påtala/gnugga in det/håna det för somliga som var så vidrigt osympatiska när "vi andra" behövde jobba/avbryta våra ledigheter pga...ja..att de samma inte gjorde det för våran skull. 

Ångesten har delats på diverse sociala medier och inte ett pip till svar har man fått tillbaka...  ...med andra ord har "the message" gått fram. Så då får vi se om någon lärt sig nåt till nästa år. Troligen inte. Så lika bra att vara sitt (h)ärligaste Jag i ett år framåt. Minst. 

För övrigt är det bara superskönt! Jag är så gjord för att va ledig så ingen annan kan vara bättre på det...   

Min kropp njuter av att inte göra allt och alla måsten utan bara det jag orkar med. 

Nån som däremot har dragit det tyngre lassen här hemma är sambon. Så fantastiskt fint det blir när han jobbar och jag leder. Man ska göra sånt man är bra på sägs det. Han däremot påstår att om inte jag gör allt annat, så skulle inte han ha tiden för att göra det han gjort. Kan ju ligga nåt i det. Men jag tycker iaf inte att jag gör någon nytta. (Fröken Aldrig Nöjd Med Sig Själv, har talat)

Det nästan bästaste av allt bra är väl att våran efterlängtade bastu nu är klar. 18 år sedan förra har jag för mig. Och invigd är den. Jag tror varenda ond punkt i min kropp grät glädjetårar av värmen. 

Det blev bättre än jag hade föreställt mig. Och lite fiffigt och piffigt a´ la K.

Du är bäst, det vet du.  

Andra saker händer lite här och där. Och just här...har det också hänt nåt.

...och mera ska ske...

Den ständigt hårt arbetande Chrille har inte legat på latsidan han heller i sommar.

Idag tänkte vi att han skulle få ledigt...men se det tycker inte han. Så. Som vanligt har fullt upp med att lägga nosen i blöt...

Mäta och räkna...

Jag ger mig fan på att han verkligen kan sånt numera. Han har ju varit med och hållt på med en del senaste året...kan man säga... Men han är ju bara helgo så ett gott skratt åt honom har man ju alltid tid med.

Idag är det väl iaf måndag. Utan ångesten då. 

Den har mestadels spenderats i språng och bil. Regnet kom och gick. Och folk har inget pandemitänk kvar. 

Det hanns med typ allt. Temat var nästan att vi hann vara överallt där vi inte skulle vara. Förutom brådgården då. 

Det blev lite mera fixat hemma innan det som måste hända blev. Viktigast av allt är ju ff att Nalle får mat. Och runt 18 börjar han påtala det på sitt vis.

Hallå!? Är ni varse om hur mycket klockan är???

Den bollgalna sonen tyckte vi kunde vänta en stund till så han hann med sitt...bollande... 

Den samme kommer vara sin pappas son kl tio i sex imorgonbitti. För DÅ måste hans svält stillas. 

Wakeboard, innebandy, ny dammsugare, omplantering, myrr och sågning...våfflor och skratt. Sen var även denna dagen slut.

"- Ett, tu och krukorna är slut."