Så. Nu har jag ÄNTLIGEN fått semester!!!   

Så himmelskt skönt att slippa ställa klockan imorgon. Kommer garanterat vakna ca 5 iaf...men bara känslan att jag kan gå upp, äta frukost och gå och sova igen om jag så vill... Gud va jag är värd vila nu!!!!!

Är så trött, slut och ont med en hel del konstiga symptom i kroppen som varken är behagliga eller något jag känner igen. Kan inte låta bli att misstänka coronasprutan som orsak för de konstiga blånaderna och udda placerade svullnader lite varstans... Men är heller inte ett dugg förvånad om det skulle bero på att jag har jobbat för mycket.

Vädret har mycket att jobba på om jag ska bli helt nöjd.

Senaste dagarna har det blivit bra mkt kallare ute och just i skrivande stund så mullrar det på håll... Typiskt!!!! Otur!!!! 

Har inget emot regn, åska eller blixtar. Men de kan få hålla sig till nätterna så varje dag kan få börja med ny luft. Dock klagar inte hundarna direkt. Så, vädret kan man inte rå för. Men jag önskar mig fler soliga, varma dagar om jag inte ska ljuga. 

Har nu "firat" in semestern med Pizza Hut och har en glass på lut... Dödade jobbmobilen. Ska släpa mig in i duschen och sen bara gosa ner mig i soffan och kolla OS resten av kvällen. Är planen. 

Imorgon får det bli lite shopping. Och gääääärna en stund i solstolen. Sen ska jag planera vad vi ska hitta på sen när vi alla är ledig tillsammans igen. Vädret får styra lite. 

- Sommar är bäst. Semester är bättre. - 

Den har varit svinfin.

På pappret kallas det att jag haft semester i en vecka.

Men i min värld så är inte sommarsemester EN vecka... I allafall inte för min återhämtning och mitt bästa. Men...jag är ju inte ett dugg förvånad att även året semester bli kapat uppdelad. Verkar vara helt okej upplägg (för alla andra)...bara De får vara lediga i 4 veckor sammanhängande - minst - så är det rosa moln och glada miner. Teamwork på hög nivå. Hade jag inte stannat förra veckan så hade det varit ojojoj...oj!!!

De kommer få veta hur bra lösning detta var. Ca 50 veckors påminnelse kan väl vara rimligt. 

Förra helgen började inte i direkt lugnt tempo. Det hanns med en hel del faktiskt. Sjukt nöjd.

...just detta momentet var väl inte direkt skoj...men en moppe rullar rätt dåligt på ett hjul så det fick bli upphämtning.

Mest förvånad över att den fick stå orörd en hel natt mitt i "centrum". 

Sen blev det blommande fixande.

Grymt nöjd. 

Även alla palettblad och hibiskusen fick krukor och plats. Tänk så snälla vänner man har som förser en med blommor. Och som även tror att jag inte ska ha ihjäl dem på en kvart. De imponerar på mig, i sina höga tankar om mig. Haha...

Söndagen blev det en snabbvända till min stort, efterlängtade destination - Ikea. DET hände inte mig igår inte!!! Smarta som vi var så sprang vi in och hämtade det vi skulle ha strax innan stängningen, vilket medför att antalet människor är minimalt. Perfekt!

Syrror i samarbete...

...och innan allt var uppackat och på plats så var både orken och dygnet slut...zzzz...nattinatti Ida....

Veckan har sen innehållit det mesta. Sol, värme, ett barnfritt dygn för oss päron, lite rekreation och stora förändringar...

Vyer som uppstår...och som inte funnits på måååååånga år...

Och det är bara början. 

Benet har värkt och jävlats en del..men trots de skyhöga temperaturerna den här veckan...tänka sig att man kan få tillbaka en fotknöl bara sådär...

En "liten" skillnad kan jag tycka. Så den där värmen kan fortsätta vara underbar. Den gör mig inte ont. 

Igår tog vi och avslutade "semestern" med att gå ut och äta alla 4. Trevligt på många vis.

Tack familjen!!! Ni är de bästa jag vet!! 

(och tack privatchaffisen)

Idag har karln befunnit sig på ett tak mestadels hela dagen och jag har bott i tvättstugan och knappt hunnit sova i solen (skandal!!)

Imorgonbitti så blir det action från morgonen...lika bra att ta och knyta ihop sig strax med andra ord. Man ska väl dessutom försöka vända frihetskänslan mot jobbkänslan igen...

Hördes sucken???? 

-Man hinner inte mer än man hinner.-

Det var en trevlig helg där i början av månaden.

Flexledigt kan vara trevligt.

Och så var det då SM i Wakeboard i Halmstad som dottern ville åka på...och när banken var full...och jag inte tänker skänka bort timmar...

Vilken plats!!!!

Och vilket väder vi fick. Det som skulle bli regn...

Inte ett stänk på hela dagen.

Tjusig rumsskylt på hotellet.

På natten till lördagen däremot. Då jävlar regnade det nog från alla håll det bara kunde. Inte för att det störde mig som somnade innan 21 av ren utmattning. Vaknade dock skittidigt och höll på att slå ihjäl mig av att bara kliva upp ur sängen och försöka ta mig till toaletten. Yrsel modell STOR. (Som alltid när jag åker bil långt...)

Somnade väl om så småningom när rummet och sängen slutade snurra i karusellfart...

Dagen därpå så tog vi frulle, checkade ut och åkte och kollade på lite mera wakeboard innan vi styrde bilen mot både båtåkande och oerhört söta valpar på Wildsjöns Kennel. Nalles sista trio-kull var ju inte ett dugg ont att träffa. Vilka små tuffingar!!! Och så kul att få se Chrilles syster Esther också. (Självklart mamma Wilda, valparnas mamma Bonnie och "syrran" Elsa också..men ja...ni fattar.)

Han den där då!!!! Jösses...

Tre Nalledöttrar från 2 olika kullar. Lika underbara allihop.

Tusen tack för att vi fick komma och våldsgästa Er.

Hemresevyn...

Vackra underbara sommar. Varför måste du vara så kort...?

Allt gott tar ju tyvärr slut...

Så jobbat och jobbat har jag gjort.

Kroppen har protesterat på sitt lilla otrevliga vis... Yr som en alika, stel och ONT på riktigt i nacken. Kommer man någonsin kunna åka långa bilturer igen?? 

Det är inte så kul när benet känns som det ska explodera av smärta och sväller och sväller... Dessutom så "sprängde" det så mkt att jag fick ett blåmärke i vaden huxflux. Vänsterbenet såklart. Kommer det någonsin bli bra?

Folk och deras "goda råd och quickfix"... "-Det är nog bara värmen, Stina..."

Jag säger...grymt mycket nej åt det påståendet.

Hannah har varit inackorderad i Motalafamiljen en tid. Ida har varit på campingtripp i Mariestad med polare.

Här byggs det på...och jobbas...

Men sen kom det äntligen den här fredagen. Dagarna har sniglat sig fram i en förbannande hetta (inomhusklimat snackar vi nu...ute...underbart!!!) En vecka har känts som en månad. 

Fick dock spendera för lång tid i bilköer...ovanligt va????? Jävla förbannade motorväg...

Men det kom en kväll och det kom en drink. Och min sovarvecka är äntligen här...

-...som man dukar får man dricka...-

När man ber familjen om ord som passar in på Mig och innehar utvalda bokstäver...

Då blev resultatet som synes.

Bokstaven A var visst svårast. Varken Ambitiös, Atletisk eller Allätare passar ju in så...  

Tiden löper som en galopphäst förbi mina stunder vid datorn. Och alla tilltänkta blogginlägg uteblir. Visst det har hänt en hel del så det är kanske inte så konstigt? Men det är ju så bra att ha denna plattform för det dåliga minnet.

JAG FÅR FAN SKÄRPA MIG!!!!  

Senaste tiden har man hunnit med att ta sig ett par sprutor. (Bland det värsta jag vet)

Den ena har jag varit anti till, väldigt länge nu. (Ja, folk skakar på huvudet och snudd på ringer 112 för att få mig häktad, men jag har mina anledningar och de vet ingen annan orsaken till bättre än jag - klarlagt?!??) Folk ska liksom idiotförklara en rakt av för att man inte gör som flocken (går på led utan att tänka själv. Ledarkossans bjällra är det enda man lyssnar på).

Vill jag dö?

Vill jag belasta sjukvården pga egoism?

Vill jag gå runt och smitta allt och alla?

Tar jag inte hänsyn?

Och nästan...vill man att alla utemöbler ska dö i kvarka och benskörhet?

Ungefär så många olika påståenden och alternativ till att "önska döda alla mänsklighet" utpekas man som, om man inte springer och tar sin Covid-dos. Och då gärna innan man egentligen borde.

Nu borde jag vara den minst smittande av många andra då jag bara vistats hemma och på jobbet sen pandemins utbrott men...den lilla petitessen hör inte hemma i öronen på folk som inte vill lyssna. 

Jag fick "lindriga" besvär. Typ sömnapné. Jag sov t ex 12 timmar (!!!!) rakt av och det har nog inte hänt sen...2013??? Var som en zombie i 4 dagar och somnade varje gång jag satte mig ner. Inge ont i armen men tårna plågade mig i ett dygn. Kändes som jag hade stått och gått i pumps med alldeles för höga klackar ungefär. Och armhålan kändes det i. 

Värre dagar har man ju upplevt.

Sen fick jag spruta igår också.

Ett tandläkarbesök där jag fick ge mig mig, ta bedövning alltså, för att tandis själv vågade inte borra inpå nerven för att laga ett hål.

Inge kändes ju, såklart, Och bedövningen försvann relativt fort. Så man slapp dregla ner hela färgaffären som behövde besökas asap.

Vi pratade dyra fix också...jag bestämde inget men bör nog. 

Vi hittade vad vi skulle ha i affären. Eller jag hittade vad vi skulle ha.   Det är ju för fasen bara ett golv så hur viktigt kan det vara??? Nu får hantverkaren måtta och gärna komma igår och bli klar med sitt. 

Det tar sig i fixandet. Blir bra. Och kommer bli ett lyft för hela alltet. 

Midsommar har också passerat.

Aftonen storstädade vi. Och åt god middag, fikade Idas tårta   To die for!!!!, och när vi var så mätta att vi behövde andas för att överleva...tog vi bilen till Strömsholm. Infall bara.

Grabbarna var såklart med och gjorde stället liiite vackrare än vanligt.   Sen är det ju roligare att gå kvällspromenad på ett nytt ställe än vardagsområdena. 

"Entré-Lejonen" som Malin har döpt dem. 

Det var ungefär askvalmigt så långa tungor på både hundar och oss. Flugor till förbannelse men folktomt och behagligt. Man är för sällan där. 

Grand National hade varit nåt att besöka. Har det varit redan kanske? Eller inställt? 

Denna veckan har nu övergått till helg redan.

Jag BEHÖVER verkligen ledigt nu och när jag insåg att jag faktiskt inplanerat ledigt just tors-fre sen i julas denna veckan så satte vi idéer på en gång. Flexbanken är lite för stor och jag vägrar på alla sätt att skänka timmar jag spenderat, oftast pga andra. Så nu är veckoslutet spikat. 

Jag började min "helg" med att åka och klippa mig för första gången på över 1 år. Håret har skrikit efter hjälp sen länge nu...och det är oklädsamt att ha en borste sittandes kvar i skallen när man ska åka och jobba.

Så det var ju lika bra att göra det ordentligt när man tog sig tiden.

Before till vänster...

Ris blev ros. 

Känslan att kunna dra fingrarna genom håret utan att fastna....heavenly!! 

Lämnade jobbet klockan halv 5 efter att ha gjort 9,5 timme idag. Det är för lång arbetsdag. Men då jag har MÄNGDER att fixa/rätta till/lösa innan jag kan gå på semester så...vad gör man när man har arbetsmoral? Skulle behöva ha mindre av den varan i mig faktiskt. Eller kanske behöva dela med mig till andra som bara släpper pennan och går...??? 

Men sån är ju inte jag och kommer troligen aldrig bli latmaskare. Och de som inte har det i sig, kan inte stava till ordet ens. 

Men 3 företag fick jag fart på idag iaf. Kul att få skapa jobb   

Nu har hela familjen gått till sängs så jag ska nog göra det samma. Det finns lite att göra imorgon. Kaj och Ida ska upp och jobba och Hannah ska jag överlämna till Wakeboardsmamman på förmiddagen. Sen ska jag tvätta och packa lite. Ordna med hundpassning. Njuta av lite sol. Ta. Igen. Mig. 

Helgen ska spenderas i blött och sött. Låter spännande va? Mer om det får bli i nästa inlägg.  

- Att slippa ställa väckarklockan...- Trissvinst-känsla!!! - 

Sa jag aldrig någonsin.
Men visst. Det är liksom inneväder och TV står på, med fotboll på. I stort hopp om att strömmen inte ska gå vilken minut som helst pga 300-12 blixtar senaste timmarna. Inte helt kry idag. Så det är verkligen dubbelt upp slöseri med en ledig dag.

Vad ska vi då avhandla i denna tristess?

Ska vi börja med att det börjar ta sig här hemma?! Det kan vi göra. Det, som skrivet, tar sig. Blir som en ny värld. Och bättre ska det bli.  Har ff lite svårt att se helheten men.. Det blir värme, av olika slag i alltet kan man säga.

Hundutställningar. Börjar hända nåt på den punkten. Just nu är det dock bara 2 st jag sett…som inte är av intresse. Jag är ju inte sån som gråter över att mitt liv är så händelsefattigt att jag gör dagliga inlägg på sociala medier om hur ARG jag är som inte kan få åka på utställningar. Jeeez…folk är fan inte normala. Men det är ju fåtalet som är det…från den breddgraden… Visst är det kul (när det går bra) men man måste väl fan ha annat att göra om helgerna? Dessutom så verkar det som den tjatan låter mer än händer. För jag kan då säga att jag aldrig sett hundfan live ens. Så, hur viktigt kan det vara??

Jag skulle inte ha fler än en rabatt. Minns ni?
Jag har nu 2. Men det blev ganska fint faktiskt. Ganska fint för att vara här i den nerkapade ytan av gräsområde som ff är orört/inte avspärrat. Och inte en enda ätlig odling i år. Det är lite tråkigt… Men samtidigt skönt. Det finns lite annat som tar ens tid så de hade nog torkat bort.
Om vi bortser från björnbärsbusken (stammen om vi ska vara korrekta här) verkar stortrivas i myr-döda-äppelträdet. Nice. Att nåt vill leva och det ser ut som väldigt många bär kommer att ske.

Det börjar även dra ihop sig mot ett besök jag inte ser fram emot.
Jag har inte fobi. Smärtgränsen är inte på den lägre skalan. Men plånboksmässigt så kan jag ju inte säga att jag kommer bli nöjd. Tandläkaren.
Har ju skjutit upp det i 2 år nu, pga pandemin, men nu måste jag dit… Vilken summa ska man tippa det slutar på…35´? Nä. Tror inte ens det räcker.

Så då var utställningsutläggen fixade då?! Det blir 0 kronor åt det hållet i år.

Nalles nyaste treklöver kom för ca 3 veckor sedan. Så obotligt söta små Wildsjöare. Går det att inte bli förälskad??? Hoppas kunna åka och besöka dem innan de flyger ur boet.

Sommarlovet har startat för brudarna. Den ena hann solbränna sig ordentligt dagen innan avslutning, den andra har varit på Grönan och firat in ledigheten igår. Betygsmässigt blir det dyrt att vara pappa i det här huset i år igen.
Sry Kaj, jag kunde inte låta bli att ge dem hjärnor i modersmjölken. Hehe…

Min efterlängtade ledighet är inte ens nära än.

En intressant sak med denna pandemi är att det verkar ha gett sig på hjärnceller. Folk har glömt bort att de talat högt och brett om vilka de avskyr, nackdelar med allt runt dem, goda råd för att inte vara i kring dem osv osv. Men nu, nu parar vi allt på 4 ben och tre färger och köper hundar från dessa människor som är så otäcka.
Kan det vara en av Coronans biverkningarna?
Eftersom en annan inte haft covid..och fortfarande tycker som jag gör… Intressant. Hoppas det kommer forskas i ämnet.

Jag anser ff att den tid som nu varit har förvisso varit trist för en som VERKLIGEN hållt sig hemma men även fantastisk tanketid. Jag har löst 345 funderingar. Saker som ska ske. Saker som aldrig ska nämnas. Med massor av mera. 

Har även fått massa nytt i min vardag på senaste tiden. Är inte helt nöjd med det, nej. Jag tror det kommer bli kaos. Och jag kommer inte hantera det enligt regelboken. Men...ska jag göra det då!? Man har väl sin rätt att tycka och tänka? Min arbetsmiljö är min. Och det är väl bara jag som kan säga om jag är nöjd med den? Jovisst. Så är det.

Det där med att "gå vidare och utvecklas". Vad är det för...nymodigheter? Är det verkligen ingen som är nöjd numera? Jag kan inte fatta det där begreppet riktigt. Folk, främst yngre, verkar tro att allt ordnar sig på ett eller annat vis. Det gör det inte. Man måste jobba för att saker ska bli till det bättre. Och då inte främst genom att släppa det man inte kunde klara av utan för det man har. 

SprutSverige går ff i sakta mak. Jag har nu släppt förbi säkert en halv miljon svenskar för att jag inte är girig. Det är inte så många som är i riskzon som de påstår. De är giriga och lögnskickliga. Framförallt så ksk arbetsgivarna ska börja fundera på hur sjuk personal de egentligen har... #hint 

En annan är inte längre less. Jag har insett att livet är förstört och kommer så förbli. Sjukvården ska inte ha klapp på axeln eller applåder, random. Vissa ska fan ha sparken och flytta. Men det är väl detaljer som inte alla förstår. Eller ens vill förstå. För de är inte drabbade. Då är det inget problem. 

Nä. Nu ska jag försöka göra något. Suddig blick och vänster hjärnhalva är i explosionsrisk. Punkter i nacken förblindar. Den härliga helgen tickar bort... 

- Lev livet som det inte var ditt eget. Då är det helt okej. - 

Dagar blir veckor.
Lovar att ta igen förlorad skrivtid till helgen.

Vi, jag, ska avhandla lite.
"Gå vidare".
"Utvecklas".
"Det var inte bättre förr".
"Gnäll".

Valpar.
Sommartid.
Nytt.

Vi tar och plöjer lite.

Hörs.

Finaste månaden har mer än startat. Värmen är lite på bättringen. Solen finns faktiskt. Ibland.

Dock har jag de senaste dagarna varit lamslagen av en helt annan otrevlig värme.

Allt började natten till tisdag. Vaknade flera gånger av att jag frös och hade konstiga känslor i benen. Hade dock ingen feber när jag vaknade så jag gick såklart till jobbet.

Men väl där så gick det fort utför. Gick från att vara lite små"ruggig" till att gå i 3 fleecetröjor och skakade så jag tappade saker jag höll i och hackade verkligen på tangenterna...

Det var ju bara att åka hem efter bara några timmar. Hur jag kom hem minns jag inte. Men sen var det bara i säng och bortsett från några resor för att spy galla så låg jag där i ett par dagar och sov, sov, sov...

Smärta av olika varianter. Benen kändes som de hade blivit överkörda + att jag fick konstiga utslag (!?) som brände/värkte. Huvudet är ff inte helt o-ont. Ryggen var helt paj. Med. Mera.

Och som jag har drömt massa konstigheter!!!   Har stulit en kamera. Av en jättekonstig anledning så visste jag precis i vart den låg när jag stal den (aldrig varit i det hemmet och kan absolut inte veta vart familjen förvarar sina saker...men nu visste jag tydligen det!!!  ) Har varit på resor. Har iofs lekt arkitekt och den drömmen ska bli verklighet. Har haft en massa konstiga djur runt mig. 

Ja. Feber kan då ställa till det på många vis.

Vad det är jag haft/har vet jag inte. Testet var negativt. Har inte varit minsta lilla förkyld, har inte haft ont i halsen. Bara feber och huvudvärk som inte ens Alvedonen bet på.

Just nu.

Är mest bara trött och blir trött av inget. Frisk för arbete? Har ingen aning faktiskt...

Idag är det iaf söndag om jag ska tro mobilen. 

Sambon är i stan med Hannah och införskaffar jackor, skor m.m Igår var det också en del inköp. Jag fick något efterlängtat. Och hade ju en sån förbannad tur att de sitter som de vore gjorda för mina fötter. Har iofs bara provgått dem ca 100 meter, men jag är kär i dem.

Vad matten firade?

Att Nalles första kull nu är komplett ledröntgad såklart. Det blev ett otroligt glädjande resultat: 6 valpar och endaste 1st armbåge med en 1:a (som skrivet förr tror jag...måste varit suddigt på linsen vid avläsningen   ) för övrigt är det bara A:n och 0:or i hela protokollet. Såå glad!!! Det är ju alltid en liten oro för vad man har skapat. Allra helst i första kullen. En hund som aldrig gått i avel kan ju ställa till det på många vis. Glad vi ställde till det på bra-vis! 

Nu är ju såklart inget förgivet för kommande kull/ar med andra mammor men... Ja. Nån fattar. Hoppas jag. 

Hannah tyckte vädret var bra igår. Den ungen är smått galen men...

Verkar för övrigt som att det kommer ändras lite i sommarplanerna i år.

Hoppas det blir bra iaf. Och framför allt att vädret blir superbra!!!!! Det behöver vi. Eller jag behöver det på riktigt. Kristiflygare hade ju en toppendag på värme och solfronten. Den dagen jag låg i feberdimman...

Söndag idag som sagt.

Jag ska ta det lugnt. Men hoppas orken finns att gå några meter till i mina Salomon. Frisk luft är bra. 

- Take the time to smell the flowers...unless you are allergic... -

Det kan vara det sundaste man kan göra.

Man skulle behöva hjälpa naturen på traven med folk som behöver rensas också...men jag kan ju inte behöva göra allas jobb????

Datorn kommer nu gå i ljusets hastighet när bilder/filmer/junk från 2014 och framåt har rensats bort. Nice!!!

Mobilen är tömd på bilder. Nakenheten som infinner sig när man gjort det är...läskig. Men, men. De är ju i tryggt förvar nu. 

Sängläge idag hela dagen. Det behövde både kropp och knopp. 

Och så kom den efterlängtade (not) röntgentiden också. Hujedamej. 

Nu ska jag jaga sambon (verbalt). Heippa.

- En jävla inte Faluröd vägg -