Det vart en rätt rörig fredag. Om jag får säga´t. 

Började med det lite flex för nödvändigt förfarande.

Kan inte låta bli att undra om de boende i området funderar på att flytta..

Ramla in på jobbet strax innan frukost och fick sen 3 timmar av problemlösning. Min specialitet och mitt stora "gilla". Bara en sak som ligger på annans göra, så den fick vänta tills måndag. Om allt går som bra det vill säga.

Sen blev det att kasta sig hemåt för att byta om och placera ladugårdsdörren på co-driver-seat och så bar det av.

Strömsholm. Väldigt länge sedan jag såg det området. Man längtar ju tills det blir som det ska så man kan få spendera lite hästtid där. Andra ärenden, förutom möjligen fika, vill man inte ha i området. Det var för nyss. 

Vi hade ju iaf tur med vädret...

Det enda jag alltid funderar över. Hur kan jag alltid hamna på den sidan i bilen som har solstek i?

Och så var det då entré i staden som byggdes på en migrän. Och ingen är ju förvånad över att det byggs om i vägnätet... Hur kan de aldrig bli klara???

Hitta en bortkastad boll vid ankomsten. 

Spenderade sen en väntan i bilen med kaffe och gofika medans karln fick träffa en vitrock som verkar veta vad hans jobb innebär. När han sedan kritiserar den som delat ut antibiotika på rak arm, på våran urbota kassa VC...jag behövde inte ens få träffa karln för att fatta att jag gillar den.

Ny medicin på recept. Och löfte om läkning. GREAT!!!! 

Sen...var det ju hemvägen då...

Gps-mördande tunnel. En av flera. Och kö. En av flera.

Stockholm är verkligen "lite mer av allt".

Hem kom vi till sist. Var då så kissnödig att jag tror det skvalpade om mig bara jag blinkade.

Så dagens fyss blev väl att motionera njurarna?

All träning ska väl vara bra träning?

Nu blir det att vänta på provsvar och hoppas på det bästa. Annars har vi problem. Bigtime problems.

-...och så levde de lyckliga i alla sina dar...-