Nu har vi bott här i 20 år och nåt år till tror jag...men såhär illa har det nog aldrig varit.

Trumman är dränkt. Och vi vet ju att det är hål i "taket" på den så...när kommer det börja sippra upp och rasera hela vägbanan? Jag har aldrig förr önskat så mycket att det ska sluta regna som nu.

Semestern är slut.

Nu kommer det bli förbannat jobbigt att arbeta. Jag vet ju hur jag mår. Jag vet ju... Och nej. Jag målar inte fan på väggen utan är realist. Ingen vill jobba så mkt som jag. Ingen sliter så mycket med sig själv som jag. Ingen har så jävla mkt orättvist mående som jag.

Jag är där nu. Jag har insett att det är faktiskt inte rättvist. 

Ska försöka ta och lägga mig och hoppas vid Gud att jag kan få må så jag kan komma mig upp och iväg. Blir så jävla besviken på mig själv varje gång jag måste inse att jag kan inte...

Folk säger att de vet inte hur länge man ska orka. De har varit dåliga max ett år, brytit ett ben eller haft lite allergi. Typ. Jag är inne på mitt 7:e år. Hur fan orkar jag? Eller gör jag? 

- Skit ska skit ha - 

Vi skulle köpa dörr. Fixa vägg. Typ.
Men...

Den "tillfälliga" kravallösningen drog mera att få bort. Tillfälligt har liksom blivit långdraget. Av olika anledningar.
Så.

Tyvärr bjöd vi ju nu på över 1 meter för de mindre begåvade.
Men man får väl gräva ner landminor eller nåt om det blir som jag befarar.

Och utöver det så har senaste veckan inte varit lata. 6 sopsäckar och 100 fix. #check

Men fortfarande inte en dag utan att glastaket på beemern vätts ner.

Nu ska jag räkna får. Och vara jäkligt nöjd med tofflorna. Träningsvärk.

Zzzz...

Då började denna dag. Abrupt. 

Mellan då och 6:40 hade jag    6 ggr. Det slutade med besvikelsen över mig själv, att det blev en dag hemma för jag kunde inte lämna "rummet"...smärtan, illamåendet ska vi inte tala om. Och så matt att jag nästan somnar ståendes. Igen...! Igen. Igen. Igen. Kan varken bli klar med det ena eller andra. För att verkligen beskriva läget.

Provade äta en bit rostbröd och laktosfri youghurt. Gör ingen skillnad. 

Och så blir jag till sist tvungen att ta "substitut"pillrena...som lugnar ner men gör att katarren sätter full fart och tar timmar innan det ens lättar så jag kan andas lugnt. 

Jag saknar ord för detta. Vem blir väckt av att man behöver bo på toaletten ett halvt dygn? Är det bara jag?

Åt middag kl 18. Absolut inget magfarligt, kryddat eller liknande. Allt var lugnt kl 22 när jag gick och la mig. Mådde bara lite illa. Som vanligt. 

Var t o m ute och gick en lugn promenad på kvällen för att få röra lite på mig, och i hopp om att få magen gladare.

Och ändå så slutar det såhär.

Förra veckan hävde jag i mig bruna bönor. Kryddad köttfärs (som magen hatar nästan lika mkt som ris). Fet mat. Typ allt...som borde göra vem som helst upprörd. Ett test.

Det hände ingenting annorlunda med mitt mående. 

Så återigen. Det handlar inte om vad jag äter. Det kan vi alla konstatera. Även outbildade. 

Detta är fan inget liv. Prova att vara fånge i ditt eget hem och må såhär, i stort sett varenda dag. Sen ett år tillbaka. 

- Förbannad - 

Söndag.

Den där söndagen INGEN uppskattar. (Om du nu inte är pensionär förstås. Då återgår du till att klaga på något annat än när grannen klipper gräset eller "råkar" ha gäster efter kl 18 på en vardag.)

Alltså dagen innan man ska återgå till vardag är här. På riktigt skittungt. Behöver just nu allt som ett jobb inte delger. 

Sammanfattar ledigheten med:

Årets bokskörd. Typ hälften så många lästa som förra årets "semester". 

Hade lätt kunnat plöja nån till idag men...förrådet är slut. Hade väl någonstans i det undermedvetna tänkt mig att ha ledigt och inte bara ligga dålig eller sämre hemmavid, hela sommaren...

Men se den lotten drog jag inte. I år heller.

En av max 5 okej-dagar spenderades på ön jag aldrig besökt.

Vädret var perfekt.

Försökt gå varendag dag här hemmavid. Minst 1 promenad/dag. Igår fick jag avbryta det upplägget då det gör för ont helt enkelt. Och ändå har jag bytt till ett tredje par skor och provat med nu. 

Skor för mig är ännu inte uppfunna.   Eller en fungerande kropp...

Men jag köpte mig ett gäng av dessa i morse. 

Ett par kan ha haft rosa kulör...  

223 olika utlåtanden om dessas bra/dåligt behöver jag inte. "You have NOT walked a day in my shoes"...i alla tänkbara olika betydelser. 

Hannah är och SMladdar. Ida renoverar övervåningen. Sambon är taxi. Jag ska tömma mobilen...och förhoppningsvis få något mer utfört. Förväntan är sparsam. 

Så ser denna tragiska dagsplan ut. Med ösregn, duggregn, sol och allt däremellan som förgyller tillvaron lite extra. 

- Nej. Jag sjukskrev mig inte i år heller. Det är bättre "betalt" att ha semester. -

Det gick ju bra att jobba denna veckan.   

Gick dit, allt annat än kry, i måndags. Fixade att stå ut (bara 4 akuta toalettbesök) tills allt var omhändertaget för dagen... Hem och våndas över illamåendet som medicinen ger. 

Vaknade i tisdags...booom. Kryddat mående med feber och halsont som FAN.

Strax därefter började man nysa...och nysa...och snora...och...

2 av mina bästa vänner sedan dess.

Och ännu är inte vårat samarbete slut.  

Blir spännande att "gå på semester" på måndag igen. Just nu känns ledighet som jävligt långt borta. Och jag tänker iaf INTE vara ledig om jag mår som nu. Hell no. 

Men. Vart fan har min tavelleverans tagit vägen? Jag har köpt 2 precis så mig:iga som tavlor bara kan bli. Ska upp på bästa, synliga platsen. 

Jävligt synd man inte kunde ta en till jobbet... 

- They don´t know...what I know... -

Hur sammanfattar man denna dag?

Jag provar med typ...många bilder.

Arla morgon kan man kalla det. Närmare bestämt kl 05:00. Mot champagnfrulle MT.

Vet inte annars hur man sammanfattar en sån här dag.

Men jag tror hon blev nöjd.

Nu försvann livet i skolan och den "tryggheten". Plötsligen ska man vara vuxen och veta vad man vill göra i resten av sitt liv. Det vet man ju inte. Men hon har en plan. Och ett tag framåt ser den ut som:

Hitachijobb. Och säkerligen en hel del träningar...

- Världens bästa Ida. På alla vis -

Nu är det nära. Jättenära.

Det sista är nog inhandlat. Det sista är nog inslaget.

Men för att inte glömma bort att vi har en till dotter som faktiskt gjorde sin sista dag i 1a ring idag så fick hon välja hur hon ville "fira" sin dag.

Hon valde Mocca Deli.

Den funkade.

Inte i tiden att gilla att bli fotad. Men. Se jag har ff lagligt förmyndarskapet över denna så... Bild. Gjord.

Sen blev det björkning, ballongblåsning, bygga bord, hämta bord, stolar hit och stolar dit... Och inte fan vet jag om allt är som det ska inför morgondagen. DOCK. Jävligt irriterande med denna blåst som gör att jag inte tänker jaga serpentiner och ballonger hela natten, gör att de får komma upp imorgon istället.

Vilket jag inte gillar alls. Jag vill ha så mkt som möjligt på plats. NU. Igår hellre. Förra veckan helst.

Men. Men.

Nu hänger det iaf en vimpel där den ska. Gonatt. Imorgon snart här...andas...

- Nu är det nära. -

Avcheckat.

Ok. Inte ett dugg smart men... I did it!

Och förbättrade min tid med typ 5 min från förra gången. 21,09 tror jag det blev.

Att jag har pannben...kan de aldrig ta ifrån mig. Inte ens en ortoped.

Men detta kommer betala sig... Men då stannar jag hemma. Huvudsaken var att jag gjorde det. Och det gjorde jag.

- När man vill bevisa nåt för sig själv en liten stund... -