Idas knä är ff svullet, stelt och ont.

Medicinsk laserbehandling idag. Troligen menisken på yttersidan, lårmuskeln m.m som tagit smällen hårdast. Funderar på att ta ett 1177samtal och få ett UL på knät också. Bara för att få se insidan.

Men jag tror absolut på Erica. Och hon höll med mig i min teori. 

Hann med lite hundprat också. Det var så sjukt länge sedan... Saknar den där familjen Nilsson.

Så. Jävla. Onödigt.

Men det är väl typiskt att något ska hända just den som ÄLSKAR att träna. När en annan rasar och gör sig illa så är det ju som att inget som är trasigt kan gå mer sönder. Typ.

Men vi får bara hoppas det kommer ordna sig. Fort!!!!!

Gulliga brudarna har huserat i köket ikväll. Maja, Biran och Ida. Det blev tacos av alltihopa. Alltid lika roligt att lyssna på de där 3 när de sätter igång. Det är lite som en kombination av:             

En är tyst och förnuftig, en smartass och en pratar hela tiden om allt. Love them. 

Annars...

Det är päls överallt nu. Verkligen överallt. Det tar inget slut på fällandet. Men det lär väl ordna upp sig tills nästa år va? Eller så får man hitta på nåt mer drastiskt. Fick idag frågan om jag inte kunde komma ner med Nalle till Frankrike.   !!! Pardon my french men...näe. De får nog allt ta sig hitåt om det ska bli nå dating.   

Råkade ramla in i ett forum igår. Det är lite trist att man inte kan läsa allt. Eftersom vissa "seriösa" blockat mig på FB (gud va de måste va rädda för att jag ska skapa sanning i etern när de ljuger i bild och ord) så ser jag ju bara att de verkar gå i taket och ta åt sig av allt, via andras svar.

Vad brukar man säga...är man skyldig så rodnar man!? Jösses. Sluta va dum i huvudet så behöver man inte ha problem. Hur svårt ska de va???   

Och att para hund kan väl inte va så komplicerat? Man har väl tänkt på allt inför...?   Det har man inte nej. Och tänk att det vet alla. Men om en annan skulle ens tänka tanken att dubblera och bortse saker... Då kommer inte universum räcka till för att dölja ramaskrien.

Nu ska jag fortsätta kämpa på med YOU.

Jävla knäpp serie. Men i brist på annat, skitont på flertalet ställen i kroppen och home alone så...

- Den har ett namn. Fettofan. - 

Så var det över.

Sååå roligt. Och samtidigt så ledsamt att det är över. Även om det blev en ganska lång resa. Och resor.

Det började i lördags. Klockan 7. Vädret hade ju kunnat bjuda på trevligare utsikter efter vägen. Men sällskapet var det inget fel på. För sambon alltså....  #dåligastehumornever

Nyköping på färden. Gruppspelet i stoooora arenan i Rosvalla.

Såg ut som om det var lite nerver med i spelet, men för de flesta släppte det nog med nersläppet. Andra behöll neverna på utsidan genom hela SM:et tror jag....

Smått egoistiskt så fokucerade jag ju mest på dotra. Hon som innan beskrevs av innebandyns "skvallerblaska" som:

Ida Kiiskilä, Surahammars IBF

Smart spelare med stor repertoar. Duktig i både offensivt och defensivt. Lagets fältgeneral.

(Vi har än idag inte lyckats klura ut generalgrejen ...   Men jag tror jag behåller jobbet trots ovetskapen.  )

Så. Här följer "snabbrepriser" av dagarna. Eller en hel bibel. Jag drar allt så missar jag inget. Okej!? 

Första gruppspelsmatchen.

Alltid svinskönt med en vinst i starten! Helt enligt plan. För kvällsmatchen var väl (för)dömd att bli pisk i.

Japp. Inget att orda om. De är storleken större. Tråkigt att de hjälps bara. De klarar av att vinna matcher utan domarna! Även om de inte var lika tydligt som under P16-matchen. För då ville vi kräkas allihopa. That´s someone else story to tell, dock.

Vi sa godnatt och drog vidare där framåt 20tiden. Då alla hotell var fullbokade när vi "kom loss i ledighet" så fick vi hitta hotell i annat stad. Men...det var som värt vägen kan man säga. Gled in på en räkmacka (fan så god den var dessutom!) Och på det - svit ÄR min melodi framöver.    

Så nu har man bott som kändisarna klarar av då!? Svit med 3 rum och "kök" typ. Dubbelbubbelkar med tv i. Jodå...det var behagligt!!! Och man kände sig nästan som full när man vaknade morgonen därpå. Avslappnad!!!! Först badet sen den där enorma, sköna sängen och oerhört god frukost. Lite hjälp av tidsomställningen därtill. 

Jag gillar hotell jag! Tack Elite! 50 pluss i poäng. 

• Dag 2.

Vi checkade ut runt 9 och for mot gruppspelsmatch nummer 3.

"Örebrospöket" besegrades.
Förra året förstörde de alla planer. Med lite hjälp av egen målis. Så var det faktiskt.

Men. I år var det en skön vinst dubbelt upp.

Eftersom det inte var fler matcher för Västmanland under söndagen så åkte vi hemåt för att göra lite mer än bara vara. Hannah och hundarna blev glada. Och sambon hann gå en runda med grabbarna innan mörkret kom.

Detta med omställande av klockor är fan inte mänskligt. Man mår ju konstigt av det!!!

Någonstans därpå så kom vi på. Nu ska vi käka chips, frukt och sova innan 24. 

• Dag 3.

Vackrare väder! På en ledig måndag som innehåller innebandy. Fan va jag gillar Semester.

Oxelösund var målet. Aldrig varit där tror jag... Men nu är det #check på den. Nästan nöjd i efterhand att vi inte hade en extra natt på hotell. Allra helst inte på hotell i Nyköping som tydligen under natten/morgonen drabbades av en stor vattenläcka så det var lite kasst läge även för hotellliv när det inte rinner ens på toan.   

Viktig skön vinst blev det i matchen!!!!

Lång väntan på nästa match så vi passade på att äta i hallen i Rosvalla. Det var som en oerhört god pizza.Vi fördrev timmar med shopping och underhölls av andra matcher. Det finns några rusktigt duktiga spelare i andra län kan man säga. SSL kommer få mycket material att svälja.

Matchen kom snart på.

Dags att ge sig i kamp med giganter. De va inga små nickedockor inte...

Men storleken av rätt mått var tydligen mindre är snabba! Och stort segerjubel!!!!

Men jag har nog aldrig varit så mätt!!! Klockan 22 på kvällen satt den kvar. Samarin blev resterande måltider för mig den dagen. Och...det var ju en ny speldag därpå. Skulle vi åka på den å???

• Dag 4. Tisdag. Semester.

Jodå. Halv 7 hopp i bilen....

Fin morgon i starten. Strömholm. Västmanlands pärla.

Körningen gick fint. Från min del av jobbet alltså. Sitta bredvid, rapa pizza, dricka vatten och byta radiokanaler medans sambon jobba via mobilen med det finska inslaget. Man kan ju inte låta bli att fnissa. Tyst såklart. Man skrattar inte när pengarna rullar in.   

Kom in i tid till Rosvalla. Hann mingla och kolla Pojkarna som hade den stora förbannelsen samma jävla kassa domare som mot Sthlm. Hur är det möjligt att vara så dåliga??? Hjälp! Måste man ta och utbilda sig till sånt också numera??    Nejmen på riktigt. De var inte bra. Fråga alla som var där. (Som inte härrör i 08land).

Grabbarna förlorade. 

Sen var det då dags att ta sig an ett av storlagen. Möjliga utmanare om guldet? 

Det var såå nära. Nära förlängning. Och då kaanske det hade kunnat ske under??? Vem vet.

Vi fick ju inte uppleva det. 

Men varför inte sista bollen ville in...kan nog bero på mkt. Delvis kändes det som att det blev oordning i ledet när en jävligt onödig tackling tog Västmanlands back #23 ur spel med ett knä vikt åt fel håll, rakt över sargen och ca 10 kilo pluss sin egen vikt över... Själv svalde jag hjärtat. Det är ju så att det numret tillhör min dotter. I publiken hördes mångas oro. Folk jag inte har en aning om vilka de är ens. "Ånej..nu har de ju ingen back kvar!!!", "Neeeej. Inte Ida!!!", "Helvete!!!!" (Blandad kompott av oro och omtänksamet. Vilket man ju tackar för.) 

Sen var det ju ett storlag de mötte. Domarna var både försedda med Lidl-märke på ryggen och kanske i prisklass och kvalité? De lyckas skicka ut en av våra spelare när det är 2 minuter kvar av matchen. För en skitsak!

Så det var väl bara dömt att misslyckas ta en seger. Men att förlora en semifinal är inte illa. 

Tjejerna såklart ledsna, arga och trötta...

Vi päron försökte väl också svälja svordomar. Men...

Med facit kommer de nog komma på vilken jävla grej de skapade! De kom 3a i Sverige. På både pojk- och flicksidan. Det var gaaaaaanska så många år sedan det hände sist i vårat lilla län. 

Dottern fick iaf genomgång av deras fysioterapeuter. Inget brutet. Men knaket i knät...något knakade. Hon lindades och var lite blek om nosen. Och arg!!! Mer arg än ont just där och då tror jag. 

Något hoppa i bilen och åka hem blev det inte heller. Vilket jag kan tycka var helt rätt. Det blev några timmars svordomar och tankar för brudarna (nog lite nyttigt) och att stå och se på när de enda motståndarna de inte besegrades möttes i finalen... Det var nog inte kul. Men man kan ju vända på det också. De var de enda lagen som de inte besegrade. De enda 2 lagen som gick hela vägen till final. Inte undra på att Sthlm INTE ville möta Västmanland mer i turneringen. De hade ju kunnat få flyt...

Det får vi aldrig veta. Och det kanske var bästa som hände. Vem hade orkat med landssorg i 3 år om Sthlm INTE hade vunnit.   

De blå - som var rätt svåra att slå. Fina laget. Fina tjejer. De kommer ha mkt roligt ihop framöver.

Och de flesta oftast som motståndare. Även om majoriteten av laget är Idas lag. Bruksare på riktigt. 

I pojkfinalen fick grabbarna sina medaljer.

Bra killar som har underhållit tjejerna hela "helgen". Eller underhållit och underhållit...  

I första periodpausen av flickfinalen så fick även våra guldkorn ta emot sina medaljer.

Ida får sin bronspeng.   Inte ett mammaöga torrt.

Vacker buckla med hem till länet. 

Kapten Clara med bucklan.

Tack för underhållningen! Härliga dagar i innebandydiagnosernas sällskap. 

Många skratt. Mycket svettigt. Hög puls. Och ordval och uttalanden som inte ska på replay.    Men, men. Vi som vet, vi vet. Vi var där.

-------------------------------------------------------

Idag är det onsdag. Min semester fortsätter. Hade aldrig orkat åka och jobba idag. Aldrig. Nacken och vänstersidan påtalar på alla vis att jag har trott att jag är normal.

Så. Vi har tagit det bara lugnt. Hannah har packat för sin tripp. Kaj har jobbat. Ida har svurit och varit uttråkad (med ben i högläge) och jag har tvättat maskin på maskin. Hundarna har varit glada över att vi brudar varit hemma hela dagen allihopa kan jag tro. Men det har varit en promenadfri dag. Alltså hällregn från dusk ´til dawn. Äckligt. Lerigt. Blä. November jag hatar dej! 

Det roliga idag var väl att skvallerblaskan har skrivit en artikel. Igen. Och att svensk innebandy har publicerat bilder. Jag lånade från Instagram och Innebandymagazinet de gobitar jag har fött fram. Det måste ju vara lagligt att vara lycklig!!! Och stolt! Annars får någon arrestera mig.

Min fina dotter:

När tidningen har tagit ut en SDF-SM-All Star Trupp på 25 st och vill ta med lite mer än 3 femmor...så har någon hittat på min dotter som tydligen skulle vara med på den listan. Hon gjorde inte en poäng i form av mål eller assist i själva spelet...men någon måste ju ha uppmärksammat hennes slit. Mer än vi päron då. 

Hon är duktig! Och hon är Min.   Min lilla, stora, kämpe!! Läk fort nu. Så inte motståndarna tror de kan slappna av framöver. 

- Finns inget som smakar så gott som egen skörd. -  

Och inte vilken helg som helst.

Det är i skrivandets stund packning på schemat. Imorgonbitti drar Volvon iväg med oss mot...ja..sydligare breddgrader. Jag och lokalsinnet är ju inte så kompatibla så jag vågar inte skriva vart vi ska.  

Men sambon är bra på att långköra. Så jag ska nog sova gott på vägen.

Väntar nu på att Hannah och Kaj ska komma hem med mat från Kolgrillen. Det är ju så sjukt gott. Och att fira in helg kan ju aldrig vara fel.

Ida sitter redan på bussen ner mot SDF-SM. Fan va häftigt det är liksom! Min lilla gullunge...ska delta i sitt andra länsSM. Stolt är en underdrift. Mest stolt att hon två gånger slagit ut många bra spelare för att ha sin back-plats. Och det är inte bara bra att hon gjort det...det som är bäst är att hon är fasen länets bästa back utan att jag överdriver. Eller höjer henne bara för att hon är min unge. Hon är sjukt bra. Så är det bara. 

Näe. Ska hinna tvätta en maskin och städa av lite också ikväll. Och ladda ur mobilen. Så man kan fylla den med nya läckra minnen. Lika bra att sätta fart.

Och så ska jag ta ett extra kik på en fyrbent, mörk skönhet... Kanske dags att slå till???? Jag tror faktiskt det är det!! Coolt.

- Man lever bara en gång. Lika bra att göra det bra! -

Det verkar bara finnas tid för datoriserande på söndagar i mitt liv.  Men bättre än ingen stund. Och så.

Har haft en grisvecka. Knappt sovit något på flera nätter... Jag svor på månen. Och i fredags så var jag så slut att det gjorde ont på det mest konstiga ställen i kroppen. Bokstavligen "svimmade" tidigt i soffan, vakna vid 4 och gick och la mig i 5 timmar till. Det är otäckt att bli så slut...

Arbeta på denna grund har varit milt sagt jobbigt. Magen totalt ur funktion. Och feberkänning i kroppen...

Förbannade pannkaka!!!!

Utvilad men slut igår morse. Hann inte med så mycket nyttigt innan det var dags att åka till Sura på match.

En förlustmatch och en jävligt arg dotter efteråt. Lillån har lyckats ta sig upp som 2a i serien hittills. På inte helt trevligt spel i någon match gissar jag. Minns dem för nåt år sedan. Kapten hade sån ADHD att det räckte för hela klubben... Takterna sitter i.

Jag förstår Idas ilska. Utvisad för slag (korrekt och utfört i affekt) men...man måste väl få, få nog, även om man heter Ida? Absolut. Men hon är inte en spelare som har fulspel i planen. Hon ÄLSKAR att spela innebandy och älskar när det är närkamper och snabbt spel. Men en närkamp och avsikt att skada är inte samma sak. 

Hon gjorde ett mål och fick med sig en utvisning...

Älskar samspelet mellan henne och lagets riktiga kanon. Hon verkar peppa Ida och i gengäld så lugnar Ida ner henne... Teamplayers!  

Men domarna hade nog för mycket chiliconcarne i systemet för att hinna med att se (borde va omöjligt dock) alla jävla armbågar i ryggarna och nån nytt som verkar vanligt...armar runt halsen på motståndare. Va är det för idioti? Fan spela innebandy eller hem å sticka strumpor!

Vi drog till Food Court med ett bladmärke rakt över en arm på dottern... (Ingen hade åkt ut för den Höga Klubban, såklart...)

Vidare mot nästa match i ghettot nummer 1. Ett under att bilen stog kvar efteråt. Den kunde lika gärna varit beskjuten eller bortbombad. Suck...

Vinstmatch med 2-4 mot Råbys "almost nollkoll".

Här snackar vi farligt spel på en anna nivå. "Stora, tjocka tanter" som inte hade varken koll på sina egna hyddor eller ens i åtanke att stanna innan de kraschat in i nån. Man höll andan många gånger. Inte minst när lagets 15åring blev jagad av en sån heffaklump med mord i blicken. 

Ida har ca 14 blåröda slagmärken över hela benen och ett tramp(!!)märke på vaden. Farligt spel vid sarg överallt, Ida fick med sig ETT frislag efter att nästan tuggat sarg. En lagkamrat blev knuffad med nyckelbenet rakt på kanten.

Cornelia storspelade!!!! i kassen. Lilla Demonen. 

D2 - serien för de som vill döda. 

Idag har jag gjort typ inget. Sanerat tassar från klor och päls. Halva Nalle bortborstad. Skitiga är de nu...Hoppas de hinner få sina bad i veckan. 

Lilla, "kalvkatten", vår!  

Sitter i valet och kvalet att nu ta tag i krattning (vore skitdumt för kroppens bästa...men behövligt för gräsmattan) eller att be Hannah ha färg i håret på mig.

Fått ett par nya dojor på köpet. Tackar! Sitter redo med kränkningskortet om kriterierna inte faller nån på läppen...

Plockade lite med blommorna i velandet...

Jisses den där alltså. Lättkränkt som en Våsbrud och svårflirtad som en lokatt.

Nä. Nu tar vi färgningen.

Eller...!?...  ...så gör jag nåt annat...eller inget...

- 5 dagar till frihet, nerver och lycka. 1 månad + till gaaaaaz. -

Idag har jag gjort min sista canserundersökning. Nu är jag friskförklarad från livmordercanser.

Fira?

Nja...med tanke på att jag både vet och fått förklarat för mig att jag för resten av livet kommer behöva ha stenkoll så den inte "ploppar upp" någon annanstans i kroppen, eller att någon annan form tar fart så...

Samt.

Att jag inte kan få canser i livmodern mer har jag räknat ut för över 5 år sedan. Den är ju liksom bortopererad och otaligt fler organ i samma sväng. Då borde det vara omöjligt att få tillbaka det på ett organ som inte finns mera...?!

Nåja. 

Det intressantaste med besöket var att läkaren fattar mitt moment 22. Frågar om jag jobbar. Tittar på mig och ser ut som han tror jag ljuger... Att det inte finns någon läkare som på nåt vis följer upp hur mitt ben ska bli bra igen (om det går) eller ens frågar HUR det går, förstod han inte heller.

Jag tycker ju att det är Linköping som bär hundhuvudet. Det var där jag opererades och det var där de förstörde benet...och numera så mår halva kroppen skit i sviterna av åratals haltande...

Nu får vi se om Dr X hittar någon neurolog att prata med om mitt problem. Om han hittade någon så skulle ha remittera mig dit.

Jag hoppas men vågar inte tro nåt. Det har jag varit med om för mkt skit för att göra. Tro alltså.

Många tycker jag ska kämpa på och riva hus, skrika mig hes och slita hår av alla vitrockar.

Men...jag ska vara ärlig. Jag har gett upp. Jag ORKAR verkligen inte.

För 30 år sedan så startade jag krig, då för hepatiten, och än idag har ingen friskskrivit mig för det. Och inte hjälp mig heller. 

OM jag ska ta tag i allt och föra ett jävla liv så kommer jag gå ner mig så att jag kan utesluta att göra något annat i mitt liv. Kommer inte orka vara mamma, sambo, arbetskamrat eller Mig. Jag har inte orken längre... Det tar för mkt tid att sova dåligt i åratal, ha ont, ha begränsningar...och att aldrig få en räkmacka att glida med på.

Skulle behöva ha en förmyndare som drar det lasset. Och så fungerar det ju inte. 

Vissa har det så förbannat förspänt att de bara tar till lipen så lyssnar någon.

De skyller på psykiskt dåligt mående och får både hjälp, förståelse och ja...det finns de som t o m kommer undan med att snika åt sig miljoner av andras pengar. För att sen inte behöva betala en krona tillbaka. För de mår ju så psykiskt dåligt.

Men orkar iaf att vara överallt och ingenstans.

Hur gör de???

Jag orkar jobba. Och de dagar jag jobbat så orkar jag inget mera. 

Men vad ska jag göra då??? Jag kan inte lipa på beställning. Det är inte jag. Om någon vet om en kurs så lär ut sånt så kan den väl ringa mig? För jag behöver nog sjunka så lågt för att läkare i detta skitland ska lyssna. B E D R Ö V L I G T och sant. 

En dag kanske jag vaknar upp med ork. Vem vet...?! Men idag har jag den inte. Och garanterat inte imorgon heller. 

- Fira på. Så sitter jag still i båten...-

Idag är jag "klimatsmart" (inte förstör klimatet för familjen genom att halta dem tidsbelastade) och stannade hemma när de drog mot stan.

Såhär ser det numera ut varenda morgon utanför ytterdörren.

Jag halkade illa i fredags när jag skulle åka till jobbet. Då var det dock plusgrader ute. Den dagen gjorde det mest ont efter att jag nästintill gått ner i spagat. Igår hittade jag nya ömma punkter och idag är det andra. Och en hel del domningar...

Det var som fel människa att göra hastiga rörelser kan man säga. 

Ida har Länsträning halvdag och de andra ska leta kläder. För vem har råd att elda igång elementen och få varmt i det här landet????   Alltså jag är nu så urbota less på MPs makt att jag snart tar och gräver fram olja på tomten, eldar bildäck och bygger eget kärnkraftverk!!!!!!!!!!!!

Att tanka är den värsta mardrömmen av alla.

Jag har snart inte råd att jobba mera. Det är sant.

Har idag bara plockat och stökat runt så gott det går. För det går ju inte så fort eller bra ens.

Ida och Kaj gick långtur i finvädret (jag svär inombords som inte kan följa med) så hundarna är nöjda och trötta, utslagna på golvet.

Vi har plockat in och undan en del på tomten. Jag klurar på vad jag ska göra med den där lila skönheten (blomma) som blommar ännu och inte ens ser så trött ut. Att klippa ner och ta in verkar ju som att be om att ha ihjäl den. Så den får stå...nån dag till...

Igår var jag på hemmamatch. D2serien. Fast hemma blir då Surahammar...så allt är förvirrande.

Dessa 4...är ingen lätt match. De finns några till av deras kaliber. JASspelare "egentligen". 

Tråkig förlust. Tråkiga motståndare som nog inte är så kassa att de behöver ta till hand-i-ryggen-och-andra-fuligheter för att vinna. De vann. På det och i resultat.

Min dotter blev bokstavligen knockad (skallad så hon höll på att tuppa av på plan) och hade huvudvärk igår...

Hon, och samtliga Id:or, 3st, i laget åkte ut på 2minutrare för Otillåtna trängningar (nej!) igår. Makalöst.

Men men. Det är bara att komma om och nu kan D2 deras spelsätt så det är väl bara att mata på med samma vid nästa möte, tänker jag!?

Tidigare i veckan så har det även varit infall av Corona, restiktioner, viktiga möten och kryssning. Jag fick godis. Jag är nöjd.

För att göra livet roligare så målar man naglarna. I en piffig färg. Eller nåt...

Veckan som kommer innehåller 2 lasarettbesök, matcher, träningar, optiker, pizzaparty och...säkert en hel del oplanerat tok. 

Det enda bra är när allt far fram i hastighet är att jag snart har semester igen!

- När de förbjuder dubbdäck så går jag ut i strejk! För kränkning!!!! -

Vilken dag!

Vaknade iofs med ont som f*n...men råkade sedan under frukosten trycka in en bokning...som man ju bara va tvungen att hålla sig vid. 

Det blev okej. Jag fick dock justera lite vid hemkomsten...men för 170 spänn så är jag nöjd. Det är ju bara hår.  

Nu behövs det bara typ 5 liter färg i det också.. De grå tar över.  

När jag kom ut från Sporthallen så hade jag fint "främmande" utanför. De hade gått hemifrån för att möta mig, 7km duktiga, och då är de ju värda en hemresa kan jag tycka.

Ingen rast och ingen ro.

Bara att byta om och kasta oss i bilen för att jag ÄNTLIGEN skulle få se en innebandymatch LIVE!  Jag har inte sett Ida spela en match på över ett år tror jag... och idag var det seriepremiär för D2. Motståndet är tippat att hamna högt, om inte överst, på tabellen.

Ditresan blev dock både krånglig och sen. Hon insåg på E18 att hon hade med sig fel matchställ. Bara att vända i Dingtuna. När vi sen kom på plats typ 15 minuter efter hennes samlingstid var hon milt sagt SUR. På sig själv men det var nog ett vinnande koncept med facit.   

Innan matchen kasta vi oss iväg och in på IKEA för att hämta ett skåp. Mycket märklig historia.. Ja. Inte så märkligt att jag handlar på IKEA men jag lyckades hitta ett skåp för 850 spänn. Vid scanningen så kom dock beloppet 499 upp...och då blir man såklart osäker på vad fasen man gjort för fel!!?

Jag sökte på artikelnumret på hemsidan och döm om min förvåning när man inte ens får en träff på numret.  Har inte packat upp paketet ännu...så lever vidare i ovisshet... Men jag tror jag köpt vad jag ville ha. Spännande...

Men va hände i matchen sen då??   Kommer dit nån minut in i matchen. Det står 1-0 till motståndarna. Då får jag se läget.

Ungen spelade Center, för det första. Och vilket jobb hon gjorde!!! (Men jag tror det var min närvaro som hjälpte till det som sen hände. Hehe...)

2 mål och 3 assist!!! Och ass:en va som man kan säga...drömmiga! 

GRYMT!!!!

Snacka om att få utdelning på inträdesavgiften. Stolt mamma. Mycket stolt. 

Men nu är jag trött. Det har hänt lite för mkt för min ork. Även om det bara varit trevligheter så tar det på orken. Har ju inte hunnit med varken förmiddagssovstund eller middagsvila. Vilket jag insett behövs för att jag ska va med i matchen hela loppet ut. Men det gör väl inget om jag somnar i soffan tror jag...

Jag kommer somna nöjd. Stolt. Och imorgon är det 1 match, 1 träning, en Arbogaresa och förhoppningsvis 10 kubik grus på schemat.

- Happy, happy...Oh I´m so happy! - 

Klockan halv 7 kom det ett mail.

Jag gissar vem som är den barmhärtige i föreningen med fel som ledord... Tack Stina.

Nu är det alltså klart. ÄNTLIGEN kan min dotter få SPELA innebandy med trevliga tjejer och drivkraftiga, positiva ledare. Tack IBK Köping! Jag gissar, tror och vet att Hannah kommer trivas hos er. Som ungen sa själv: "Så mycket beröm och pepp som jag fått på typ 2 träningar fick jag inte ens på månader i förra laget..."

Det är ju fan bedrövligt på alla vis. Och ser med stor glädje fram emot fallet som kommer från hög höjd för mupparna.

Så det kan gå.

Så mycket som går bra i år!!!

Solen skiner. Och tvättkorgen är snart tom.

Önskar även att min kallelese till ögon kommer snart. Igår kom iaf kallelsen till canserkollen... Förhoppningsvis den allra sista. För den här gången. Jag är försiktigt optimistisk. Jag är klok. 

Ser fram emot helgen!!!

2 matcher. 1 träning inför måndagsmatchen - säsongs/klubbsdebuten. En upphämtning av fordon. Kan hända ett annat åker i bäcken. Utvilad!!!!! 

Kanske kan ta tag i högen t o m ? Den körde visst om annat i listan...   Men det är okej. Det är det.

Tar ett tips på vägen.   Har ni sett Kastanjemannen på Netflix? Se den! Så är det bara!

Nä. Nu ska jag nog fira med att smygäta dotterns kakor...   Don´t tell.

- Tricket är att vila innan du blir trött. -