Imorgon är det nytt år. Mot våren, värmen, solen. Gillar det så mycket så jag hoppas det dröjer innan det kommer. För då har jag ju inget att se fram emot...?!

Nej, jag kommer absolut inte sakna 2011. Ett jävla skitår både med hälsor, överöst med idioter och idiotier som man har runt sig och jag kan hålla på i 45 rader till med att spy ut liknande. Kommer dock inte glömma förtalen under året. De bevarar jag inom mig och ja kommer gladeligen ge igen med råge när olämpligt tillfälle ges. Jag lovar att skratta samtidigt!!

Mer tänker jag inte orda om detta.

Det enda som kommer förfölja mig från året är Falcons bortgång. Jag saknar honom så mycket att jag gråter dagligen.

Jag hatar mitt liv utan honom. Sant! Jag är inte hel utan honom. Jag har inte gått vidare, kan inte få ron i kroppen att tänka på alla de fina minnena och lägga undan allt det onda och har inga framtidsutsikter som bevisar motsatsen till det heller.

Han betyder mer för mig än de flesta människor gör. Han var så mycket bättre än de flesta människor också.

Men ska jag leta något trevlig från året så måste det ju vara att barnen gör så många fina framsteg i sina "karriärer". De lyckas, får beröm och förvånar. Lär sig läsa, tappar tänder som värsta boxarna, drar iväg på längden så vi undrar om de är adopterade. Kan både facebook:a utan alltför stora problem och letar reda på spel i vartenda hörn på internet, om man lämnar datorn obevakad.

De är onekligen smartare än vad en annan var i samma ålder...

Hundarna mår bra. Men de är en för lite. Visst, de är två och rätt goa familjemedlemmar men...det gör ont att se dem också. De påminner en ju hela tiden om den tredje som inte är här. Han var ju alltid här. Han SKA vara här.

Ja ni ser...jag kan inte tänka hund utan att Kungen kommer upp på ytan.

Ska jag ens ha hund mera kan man undra??

Tack till de domare som såg min Bosse i år för den han är och värdesatte hans kvalitéer så pass att han blev Svensk Utställningschampion. De andra som inte gjorde det. Rensa glasögonen eller kanske samvetet. Var han inte liiite bättre än den som stod där med DEN DÄR handlern??? Åjo.

För att det inte är en speciellt stor hemlighet så är min familj, här hemma (för att vara tydlig), det allra bästa jag har. Den passar mig väl. Lika knasiga som jag. Och framför allt så dömer de inte mig!!! Jag lämnas ifred när jag behöver det!!! Jag tas om hand om när det är så pass åt skit.

Tyvärr är det ju ofta skit... Och det inte pga att jag bara gnäller och hittar på tyck-synd-om-mig-noveller. Men, hur jag är och varför behöver man inte lägga ner energi på. Rätt ointressant. Var bara vara glad för slippa. Bara acceptera och let me be när jag behöver det. Det värdesätter jag!!

Jag har och har fått många fina vänner som ställer upp och bara ÄR hela tiden. Inte alla av dem har haft det så enkelspårigt år de heller. Både förluster och elakheter. Men de finns och även om jag är rätt kass på att säga det så betyder de massor för mig. Men innerst inne så vet de nog. Jag orkar inte slösa på konsonanter och vokaler bara. Då tappar ord betydelse.

Jag kan inte tro att jag har försummat nåt nyårslöfte i år iaf. För jag lägger aldrig något.

Ser ju bara alla som skulle röra mer på sig, äta nyttigare och  jaadajadajada...

Jag kan räkna på fingrarna rakt av några jag vet som gillar soffan bättre än löparbanorna och McD har tjänat sig en hacka på även dem under året.

Men jag klandrar dem inte. Onej!!! Men jag är trött på att lyssna på sånt där, som de bara säger. Må bra och skit i vad andra tycker!!!! Man kan må bra fast man inte är stolpsmal, röker och konsumerar goood mat och dryck oftare än varenda helg. Men man mår aldrig bra om man ska gå efter andras påhittor. Punkt där.

Nepp. Nu ska jag se om jag kan hjälpa till innan årets sista måltid ska dukas fram. Helt på det klara med vad det blir är jag inte. Jag är inte kock i huset, som många vet. Dock känner jag just nu att grillen är på och jag har anat något i chokladformat i kylskåpet... Spännande.

En sista bild för i år. Tyvärr är den jävla kameran dödare än någon så jag antar att detta blir första året utan bilder också. *morrar dooovt*

Bosse - Hannah - Dante

Vi var ute på den traditionella Nyårspromenaden idag. 2 timmar och lite till tog det. Sambon har ju tyvärr gjort sig illa, så han kan faktiskt inte gå(!!), men han tog cykeln och på nåt vis så fäste han hundkärran bakom. Däri satt tjejerna mestadels.

Jag och hundarna fick röra på fläsket.

Ok, Bosse är inte tjock, förlåt hunden!!

Gott Nytt År alla läsare.

Önskar er ett 2012 bättre än vad ni någonsin kan föreställa er!!