Hade tänkt mig att mitt första riktiga/långa inlägg (från datorn) skulle bli en fin återblick av semestern.

Massa bilder. Väcka alla varma, soliga känslor igen.

Och därtill. Rensa huvudet från vad jag gått igenom senaste tiden. Utvärdera. Fatta. Det är faktiskt så...jag är inte säker på att jag fattat ens. Stannat upp och andats har jag INTE. Om nån trodde det. Jag har liksom inte hunnit dit. Än. Se hur bra det går...va jag är nöjd med mig själv. Jag som har så svårt för att ens tycka jag gjort nåt bra när jag gjort allt och ännu mera.

Men. Efter idag. Jag behöver få LUFT. Och jag har inget bättre ställe än detta.

Många tankar. Kämpar på. Jobbar. Vägen tillbaka. Och det såg jag fram emot, när jag låg här hemma och var "den stackars sjuka". Men.

Sliter mitt hår och...svär!!!!!

Att ta sig tillbaka till en vardag när man fortfarande går på kryckor och har ont. Rätt noll i förståelse från rätt många i min närhet. Jo, Tyvärr måste jag nog påstå så. De klagas ju fortfarande på huvudvärk och brutna naglar...ganska magstarkt måste jag säga. Sitter man och drar dödsskämt på psyket liksom? Det handlar inte om vem som vinner klassen "Vem är det mest synd om". Men det handlar om ett uns av respekt. Ordet som fallit bort ur existens i det här landet.

Jag höll på att strypa en människa idag. Sant.

Att försöka hänga med. Men inte ens ha stannat upp för att känna efter. Att behöva stå ut med saker jag inte ens kan skriva. Att inte kunna gå ut och gå och rensa tankar efter jobbet...Det ÄTER mig inifrån. Jag skriver det rätt ut. Jag kommer bli sjukskriven. Tyvärr tror jag det. Tyvärr har jag alltför ofta rätt.

Och ingen mer än jag fattar nog vilket jävla bakslag det skulle bli för MIG och MITT EGO.

Blä å fy fan!!! Jag ska spendera kvällen på att tänka igenom rätt många saker.

Det kanske är dags att ta tag i..."något"?

Har redan bestämt mig för att ta ut massor av ledigt framöver.

Har nästan bestämt mig för att göra en "dröm" till verklighet.

Längtar ihjäl mig tills jag kan få gå ut och gå samt hitta det roliga i livet - träna hund - igen.

Längtar tills det kan hittas en helg för Pärlan innan hösten är alltför långt gången...

Har bestämt mig för att...Mitt. Jag. Vårt. De jag har som vänner.

Förbannar den där läkaren varje morgon jag öppnar ögonen. Varför va de tvungna att vingklippa mig såhär? Jag är nog den människa i världen som längtar mest efter att bara få vara!!!!!! Men nej...

Helvetes jävla 2016.

Har inga mer bra ord just nu. Är bara arg. Trött. Sliten. Och inte fan har jag ens hälsan med mig.

Äntligen fredag imorgon. Klockan 14 drar jag som en avlöning. Hoppas det retar någon!!!! (Vilket jag ju vet att det gör).

Fullspäckad helg.

Jag ska njuta varje minut.

...sjuk.
Vill inte. Kan inte.
Men huvudet är förstört idag. Frusen. Ont.

Så nog lyckades jag med att göra ingenting idag allt. Ligger nerbäddad. Gonatt.

Jag blir så irriterad på mig själv.
Har ju massor jag vill ha sparat/nerskrivet här i bloggen!!! Så senil som jag är liksom...
Men på nåt vis blir klockan 23-ish varenda kväll (...det där lät...) innan jag sätter mig ner i ro. Och då/nu är det så sent att jag hoppas på att få/bör sova.
Det går sådär just nu. Sömnen.
Men kommer nog inte gå bättre om jag sätter mig vid datorn misstänker jag.

Benet har varit precis VIDRIGT senaste dygnet. Humöret följer med.
Piller blev ett måste. Molanden/stickande/värkande/domnade. IRRITERANDE. Tröttsamt och håller mig vaken och väcker mig hela nätterna.
Skulle byta detta mot vad som helst. Nån intresserad?

Idag har jag varit chaufför, kors och tvärs, fraktat, lämnat och hämtat både barn, hundar, karl och prylar.
Undra om allt hamnade där de skulle???
Apoteket hann jag till i sista minuten. Medicin är bra att ha. Bättre att inte glömma bort.

Imorgon trooor jag att jag kan hinna med att göra ingenting. Då borde väl en datortid hinnas med????

Ligger nerbäddad med mysbrallor och långärmat. Fryser som f-n. Haft gåshud över hela kroppen sen i morse. Pallar inte kyligare väder.
Borde blogga om våran härliga Mallorcasemester...varm...ledig...lite solig...Men.
Tar det en annan dag.

Humöret är verkligen i botten.
Beror nog delvis på att jag för andra dagen på raken avslutar med att ha svinont i benet...delvis för att jag har slut på tålamod och hopp om att bli återställd...och delvis för att....

Enda bra i livet just nu.
Innebandysäsongen är här.
Jobbade på damernas träningsmatch ikväll. Nästan så man mådde bra en stund. Nästan.

Gonatt.

Så. Då var vi nästan på väg då!?
Hur gick det till??

Imorse gav vi oss av till Köping.
Våran lilla toka skulle bli upphämtad av sin Pihlfamilj.

Bild tagen under morgontvätten av hussen. Hehe....Tror hon kommer få en toppenvecka i Kungsör!

Även den minsta i familjen ska bo på lyxhotell till veckan.

Bästa Elins Place...bättre ställe för lilla råttan kan ju inte finnas.

Sen hem. Tvättat det sista. Packat. Ångrats. Packats om. Klippt gräset. Haft hus/katt/hundvakterna på visit...

Och avslutade kvällen med gomiddag och lite hästintag. Aladin och jag hade jämna takter in från hagen. Snälla lilla söta fuxen.

Dags att sova. Imorgon blir en lång dag.

Ja. Den här dagen kom verkligen av sig.

Dansade (i tanken) hem från jobbet vid 14, fredag, helg...sem... Sen hamnade jag bara i en hög.

Jag vet inte hur jag ska beskriva´t. Men.

En väldigt fin bekant, försvunnen. Försvunnen!!! Sånt händer inte. Aldrig!!!

Men så står det där framför en på skärmen. Svart på vitt.

Man vill ju vara där för familjen!!! Ringer man? Vad gör man? De vill ju såklart inte ha rännande löst folk mitt i det värsta man kan tänka sig!!!!! De är ju mitt i det värsta man kan tänka sig!! Eller nej. Man kan inte tänka sig hur det känns!!!

Så, sittandes här, hållande av tummar, tänka goda tankar...och svära över att man går på kryckor och inte kunnat kasta sig i en bil och åka för att hjälpa till med något!!!! Aldrig känt mig som en så dålig vän som idag. Faktiskt.

Jag skickade meddelande. Med ord de så väl vet om...men... Ingen av oss vet vad som hänt, hur det är och hur det varit. Men man kan vara den vän man fått så mycket av tidigare.

Mer som hänt idag spelar liksom mindre roll.

Har som sagt bara en familj i tanken idag.

Börjat jobba.
Typ - livet tog slut nu ;-) Eller iaf orken.
Orkar ärligt inget mer efter kl 16.40-ish när jag ramlar in genom dörren.
Eller så är det som igår. Hade ork. Men ett ben modell XL och det andra i Large...från Lindex. Midja runt benet efter strumpan. Sååå...inte chickt. Benen i högläge kvällen ut. Roligare kan man göra sig.
Vem f*n har byggt ut arbetsplatsen? Måste minst kommit till 20 000 kvm. Kryckmått mätt.

Har inte börjat förbereda mig för nästa veckas skojs...än!? Hur tokigt som helst.

Klurar just nu på varför jag inte lagt mig än.
Vi kommer inte fram till nåt vettigt svar på den.
Andra gången idag jag talar för tomma öron.
Tidigare var det familjen som inte lyssnade. Kan bero på att de inte var hemma...

Alltså.
Gonatt.

Imorgon har jag nog ont.

Eller så har jag träningsvärk.
Vältränade armar och spagettiben är ju snyggt!?

Ögonen gick just i kors.
Gonatt.