Har det rätt bra här under filten i soffan just nu.

Trött och nöjd!! Och en hel del stela leder efter dagens bedrifter...

Började med en promenad "ner på stan". 

Bara jag och mattegrisarna. Målet var Nibblehallen där Ida skulle hämtas upp med bil av sambon vid 12.

Hett att gå även idag. 

Så ett litet avhopp från sträckan för ett stopp vid kanalen för törstiga killar blev det.

Så vi hann inte hela vägen fram. Tyvärr!! Har länge varit så nyfiken på hur långt det egentligen är dit. Nåja. Det kommer antagligen gå fler turer till Vårat Andra Hem. Misstänker jag...  

Men rätt bra sträcka hann vi.

Foten är allt annat än nöjd med mig nu. Men sinnet mår bra!! Det får ta ut varann och så får jag bara bita ihop och halta mig fram imorgon... 

Så här blev rutten. Lite som "Från ödemarken till civilisationen" va??   

När jag hoppade in i bilen för hemresa med dottern och grabbarna så ramlade sambon och damerna ur. 

De gick en liten annan vända de. Med facit borde de nog spårat oss. Men han gick "inte" vilse. Nej, nej. Han bara gick lite...annorlunda. Säger vi.   Börjar man träffa på karanium så har man gått fel säger jag.   

Ingen ide att sätta sig ner när farten är uppe.

Gräsmattan klipptes, krattande av löv, röjning av saker som åkte ner i säckar så tippen ska få lite mat, utemöblerna fick komma in efter att det rummet röjts, mera plockande och så sopade jag GV så skaftet gick av.

FASEN så fint de blev!! Tomt...men renplockat behagligt. 

Nu är det bara lite nerklippning av div buskar kvar till nån annan dag. 

Under krattningen. Typ. (Gospaus med han som sitter på mattes fötter så fort han kan...)

Även dessa galningarna hjälpte till med att röja.

Röja.

Inte riktigt samma ord och betydelse för hund och människa nej...

Så. Nu är det dags att ladda batterierna så man överlever en jobbarvecka igen. 5 dagars uppstigning i ottan. Kämpa Stina!!