Idag har vi varit på innebandyavslutningen, Hannahs, och vi föräldrar fick tampas mot våra små guldkorn i en match som jag inte har en aning om längden på.  

Men De vann!!   

Att se glädjen i hela laget för varje mål de fick in på en "något fumlig" målvakt på våran sida ger en tårar i ögonen... Barn är bäst, så är det bara!!!

Önskar man hade mer ork för dem bara.

Önskar man hade mer ork för nåt!!

Inte ens granjäveln kom upp idag...  

En fin helg till enda. Träffat folk och haft trevligt på många vis. Men...

Min energi är slut. När man knappt orkar nåt fast man knappt gör nåt...va kallas sånt? Ja ellerhur, jättelat såklart...eller.

Vill just nu sova, sova, sova. Eller bara sitta och glo i en vägg i ett mörkt rum. Tyst rum.

Energitagande kommer i olika former som flugsvärmar och jag har insett att det är inte så att man kör slut på sig själv - man blir slutkörd av andra!!

Ska jag orka med julen och på nåt vis klara av att njuta av den så får jag nog snart låsa in mig och svälja nyckeln.

Andras tjat!!! Önskar jag vore döv...

Andras problem!! Behåll dem!! Jag har egna jag inte ens orkar ta itu med...

Låt mig vara i fred!!!!!!!    Tänk själv!

Å imorgon är det måndag.

Nice...som ett magsår. Mera tjat och tusen frågor.   

Vill bara bli osynlig...

Det är inte skoj att jag nyss tyckte det kändes så här. Orkeslöst. Uppgivet. Det är kortare och kortare intevaller mellan ork och känslan av att det skulle vara skönt att bara lägga sig under ett täcke och gråta. När ska man förmå sig att lägga ner kardan och säga att NU räcker det!!?

I nästa liv antar jag... För jag har hittills i detta livet inte fixat att göra det. Envis. Dum. För snäll. Skandal.

Nu börjar Filip och Fredrik. Skulle vilja krypa upp i soffan och nöglo tills jag somnar. Men...

Måste nu släpa mig in i duschen och sen måste jag ut och åka bil innan den här dagens "måsten" är över...

Den här tavlan hängde på vårat hotellrum på Cypern.

Det är NÅT med den som jag mer än gillar...

Skulle ha snott med den hem.