Då har det gått en hel vecka med samma mående. 

INTE PÅ HUMÖR. 

Idag var det nästan så det kom ut i ord. 

Hon, den där med alla bokstäverna i hela alfabetet, som diagnos. Jag överdriver inte kära läsare. Det är något ALLVARLIGT fel på människan. Varför måste jag stå ut med att ha denna människa i min närhet??????

Jag kommer spy innan veckan är slut. Och hon kommer böla... För det är så hon får sin vilja igenom. Tänk att en kärring på 50 år beter sig som en 12åring och ännu värre...får MEDHÅLL för sitt beteende. Hjälp!!

...och nu har hon ju t o m fått en Mamma så hon ska trivas och vara glad på sitt jobb också. 

Helt sjukt och INGEN kan komma och säga att någon annan anledning finns till att min älskade Elin inte fick vara kvar inne hos mig och detta...förminskade trivseln. 
Man kan verkligen inte gå ihop med alla. Men även jag måste få lov att verkligen avsky nån. Hon ligger högst på den listan. 

För att må bättre utan att behöva säga nåt...

Sååå...då behöver ingen fråga. Jag är INTE på humör. Och reta upp mig är ingen smart idé just nu...om man inte vill få höra mer än man mentalt orkar med. För om någon kan vara rysligt elak om humöret inte är i schack...så är det jag!