Då var det lördag i det här huset då. Det är +5 ute och helt okej väder i min bok alltså.   Visst blir det lite lerigt inne...men glad att jag inte sitter här med en bil med sommardäck och inte kan ta mig någonstans om jag vill, pga vinterhalka och snödjup.

Pappsen har alltså dragit till Stockeholmens stad och spenderar helgen med likasinn...eller...hrm...folk med typ samma intresse. Hund med trefärger. Gissar att jag inte kommer få allt återberättat - så försök inte få någon att tro att jag kommer lära och leva efter vad som sägs där! Eller ens förstå vad ni talar om. Jag lever mitt stilla liv i min stilla skog...och njuter!!

Här sitter jag ist hemma med två barn och två hundar + en hund som är till salu. Hade jag velat ha en Dobermann med ständigt pip-i-nosen-läte...ja då hade jag köpt en. Nu har jag en kastrerad Bernerhane!!   -TYYYYYST!!!!!! Det värsta ljud jag vet är detta gnällåpipljud!

Kunde ju förstå om Dante skulle låta så...men den här tokiga gubben har ju varit med om detta hur många gånger som helst vid det här laget och aldrig innan betett sig så här...piiipigt... Han är för första gången någonsin till salu! Eller...kanske inte...men lite billigare just nu...men bara liiite...  

Ena dottern kom hem igår från dagis och såg ut som f-n själv!!

Detta har alltså INGEN personal sett eller märkt!!!!!   Kan någon förstå?? För det gör inte jag!! K såg alltså detta när han kom och hämtade henne. Hon påstod, när hon frågades vad som hänt, att det var två killar som hade krockat med henne.

Fröken, som jag HOPPAS SKÄMS!!!, kallade dit de två killarna och "läste lusen av dem" så de kunde be om förlåtselse, typ.

Okej...eller..??

Jag tycker för f-n att personalen ska be min dotter om ursäkt för att DE inte sett, hört eller märkt detta!!

Frågade Hannah senare på kvällen om hon inte blev ledsen och hade ont när det hände. Var det ingen som tröstade henne t ex? Svaret kom:

-Fröknarna försvann...så jag hann inte säga till...och sen hittade jag inte dem...  

Nu köper jag inte att de försvann så man inte kan hitta dem (HOPPAS JAG!!!?? iaf ) Men enligt mitt öga så borde damen ha gråtit och alltså inte fått någon tröst!??? Det bränner ont hål i mitt hjärta.

Vad är nästa grej som ska hända??? Har ju en gammal otrevlig histora Ida var med om för nåt år sen...som lätt kommer upp till ytan nu... Om de inte ser detta som hänt 30 min / en timme innan det uppdagas att pappan...va kan mer hinna hända på den tiden???

Jag törs nästan inte ens tänka tanken! På den tiden kan ju faktiskt någon hinna in och ta ett barn med sig därfrån osedd!!!  

Jag ryser av obehag!!!!!!!!!! Känner mig också väldigt skeptiskt till att lämna mitt barn där efter helgen. Kanske överdrift...men det är "mitt halva hjärta" jag lämnar där...pga att jag har ett jobb jag måste åka till...och då ska jag kunna känna mig trygg med detta lämnande! Eller kan man förvänta sig sånt här?? Ska man finna sig i detta??

Som om detta inte räcker så är Ida sjuk nu också. Hostar och snorar och har feber...   Varför är jag inte förvånad? Förut när han jag delar länsan med var borta på nåt SShK:aktigt, ja då låg vi andra i spysjuka. Han väljer då sina tillfällen att hålla sig borta han...  

Men! På kärleksfronten har det iaf gått bra idag. Lycklig matte och tik åkte härifrån inom loppet av ca en timme. Skoj!

Nu blir det fika!