Det är rätt skönt när man tror på nåt...och så visar det sig att det är alldeles korrektamundo. Så jävla smart liksom!!   Nästan så det gör lite ont...

Borde byta jobb. G MT borde vara mitt kall.

Chockerat, jo faktiskt...hade mer hopp om "omgivningen", ser man på dum-på-dum-tag som sker. Och man hör en hel del, som jag inte ens i min vildaste fantasi kan förstå att andra tror man ska missa?? Skyltar man - Syns man.

Och ett tu PANG så...japp. Hur många gånger ska jag behöva påstå min genialitet med orden som jag nu kan jäspa fram...:

"-Va var det ja sa???"   

Men. Det är inte av ondo. Inte för min del. Jag har ju redan planerat att... Och nu blir det bara enklare att fortskrida till verk.   Feels good att man tänkte efter - före. Men...är man smart så är man väl?!   

Allt är såååå hemligt...så... Fairplay from here.

Imorgon är det nöje på schemat.