Nonsens. Säkerligen noll av förståelse för känslan. Jag förstår det!!! Men...hade allt och alla levt i mina skor, svikna löften och kontrollbehov så hade de förstått.

Att varje dag kasta ett förbannat öga åt ett träd som nu legat fällt i ÅR!!! men varken haft mtrl:et eller hälsan och tiden för att göra något åt eländet...och ständigt väntat på alla dessa "godhjärtade hjälpsamma" som lovat, lovat och lovat att bistå med både maskin-/arm-/gentjänsthjälp...det kan bara beskrivas med ett ärligt ord- FRUSTRATION!!!!

Jag kan inte nooog längta till nästa telefonsamtal/besök med bedjande om råd/tips/hjälp/någonsomlyssnar kommer. Å fyyyy fan va upptagen vi är då!!!! Faktiskt varenda dag i resten av våra liv...uppbokade!! Jättekonstigt så det kan bli!??

Hämnden...den ÄR ljuv!!! Tjänster och gentjänster...in my ass!!! Folk tror man glömmer saker...förlåter...framför allt ständigt har tid över för bara Dem!! Dygnen runt!! ALDRIG MER!!!
Detta var verkligen något vi behövt hjälp med...så länge...och borde haft hjälp med pga allt vi ställt upp med i oräkneliga detaljer.
Nu hade vi bara stooor tur just idag som fick tag på mtrl:et och var lediga. Och faktiskt en liten stunds armkraft av helt totalt oförväntat håll.
Det är då jag tänker..."Främlingar är vänner man ännu inte känner!!!".

Jag är så nöjd nu att liksom proppen gick ur mig. Totalt slut!!! Mest mentalt. Den lilla nonsens-detaljen har verkligen ätit mig. Inifrån!!!
Och nu...nu finns problemet inte mer!!??? Härlig men oerhört konstig känsla.

Tomt i backen. Bara de djupa rännorna kvar i marken efter tonvis med tyngd.
Helt sjukt.
Helt underbart!
Det får låta hur sjukt som helst i andras öron. I don't give a shit!!!
Tänk dig in i ditt magsårsprojekt...och låt dig stå bakbunden framför det i år. Då är du nära min känsla.

NUUU kan semestern börja. Jag tror vi bara packar och drar nu!!???