Så här tidig med första julklappshandlingen har vi ALDRIG varit kan jag nog lova.

Men man passar väl på när priset sjönk plötsligt. Snål-smart!!   
Döttrarna, såklart, är de lyckliga mottagarna.

Då den äldsta dotra lånar datorn ibland så varken kan jag lägga ut detta i text eller bild. Attans...hon börjar bli stor tjej nu!!

Förr gick det att luras med både det ena och andra...tuffare nu.
Men de kommer bli sååå glada över dessa kan jag lova.

Den andra...lilla skruttan min  ... Kom hem het som en fackla från dagis. Toppresultatet blev 38.8 grader i feber innan läggningen och då var hon piggare?! än när hon kom hem.

Så imorgon har jag lovat henne att jag ska vara hemma-mamma.

Har inte vab:at på så länge att jag inte kan minnas när de sist hände, så jag tar helt enkelt och gör min moderliga plikt imorgon.
Dock kommer jag fälla en tår...inge Lola-tid imorgon...  

Hannah har planerat morgondagen med att vi ska försöka orka kolla på film. Och dricka Cola, för pappa hade sagt att det var bra med mycket dricka när man har feber. Sötnosen.

Resten blir nog sova en hel del. Vilket inte gör mig heller så mycket. Vila är bra medicin!!

Lina Jansson, tänkte på Dig idag. Kolla mitt inlägg här för ett år sen. Just idag var det rätt spännande kan man väl säga?   

Skrattade nyss åt ditt samtal när första kom ut sen... "Det har föds en BESTÄMD hane nu. Världens attityd från första andetaget. MAAAAT!!!"   

Tänk va tiden går...snart är de förstfödda Ett liksom. Jösses...

Inte undra på att man känner sig gammal, för det var väl igår som pappan i dramat föddes själv?!?   

Annars har dagen gått vad det verkar.

Kom på att vi fått ett vilt problem i det här huset. Sen vi byggde in oss i garderoben så kan man säga: "Vart fäään ska vi ha julgranen i år????! Garderobshörnet var ju gran-hörnet!!"  

I-landsproblem maximus.

Gonatt mina kära läsar-"spökare"   Gillar Er skarpt!

I all vardag så har det ju idag faktiskt hänt nåt skoj.

Våran lilla parkering börjar bli en, ja just - parkering!!!   Äntligen kom tiden för mannen med grävmaskinen att häva ut både krosset och fingruset och platta till det hela så gott det nu går under rådande omständigheter.

Nu var det ju ganska mörkt när man kom hem, så helheten är lite svår att bilda sig. Men det lilla jag skymtar ser jättebra ut!

"-Det kan få plats en husvagn där "framme" om man vill, kära sambo   . Ja, du vet, där innan "carporten"".   

Jag blickar mera in i framtiden...när staketet är uppe även runt lilla planen...eken FÄLLD!!!...

Våran lilla Herrgårdskänsla. Mycket lilla Herrgårdskänsla  börjar ta fart mer och mer. Det händer saker!!

Blickar jag ännu mer fram i kalaskulan så ser jag när den lilla slingrade gången finns till och nuvarande framsidan, dåtidens "innergård" är stenlagd...

Vackert!    

Jag önskar det händer!!

Sen framsidan. Blommor, Lättskötta såklart. Haha!

Ser när hela trädgården är inhängnad med det nya vita fina...utealtanen kommer till...

En vacker dag händer det!

Men strax därpå så kanske den där trissvinsten är kommen, så tv-rummet kan breda ut sig mot vägen. Då får vi börja om lite igen.   

Jag älskar mitt hem, bitterljuvt! Det är aldrig tråkigt. Det finns hela tiden nåt att göra bättre. Förvisso ingen förvåning. För tänk så det såg ut när vi flyttade in!!!   *ryser*

Fram tills alla drömma ska slå in så tänker jag mest utelampor. Det är för mörkt. Gillar inte mörker. Man blir så trött av det.

Nu ska jag ta alla mina drömmar och krypa i säng med min bok. Nattinatti

Bosse blev pappa igår till 7 små gullefjun i Tjeckien! Grattis Bosse och mamma Eymy   5 hanar och 2 tikar...och så tyvärr 3 st till som inte klarade sig... Men sånt är ju livets gång så det är bara att glädjas åt de som är levande. Och såklart hoppas på att inget oförutsett händer med de som ligger i mamma Eymy´s lilla "bo" just nu.

En stolt mamma Eymy med sina 7 små.  

Blir lite sugen på att åka och kika på dem när de växt på sig lite. Jag har aldrig varit i Tjeckien och tydligen så ska ölen vara god där.   

På vägen hem från jobbet idag så roade jag mig med att göra om en känd vers. Vad gör man inte för att hålla sig vaken?! Förbannar mörkret.  

Gud som haver barnen kär
se till mig som "elak" är
Vart jag mig i vardan´ vänder
höres gnissel mellan tänder

Onda blickar kommer och går
Tyvärr, knäcka mig icke går :)

Jag är ju en sann poet för sjuttsingen!!   

Ev. så händer det ju lite till veckan som kommer. Jag vet inte riktigt hur jag ska få min poäng påtalad, men något kommer jag nog på. För något kommer absolut att komma upp på tapeten tror jag. Bra!
Jag måste dock vara helt blåst som inte förstår varför detta problem har skapats?

Vad skulle hända if lightning strikes back???

Snart kanske vi helt enkelt får nog? Då vill inte ens jag vara i närheten.

Ja jösses. Mycket ska man vara med om innan man dör! Och mer lär väl ske. Jag har inte tänkt trilla av pinn än.

Ungarna våra då. De underbara. Sånna som har rätt att använda småbarnsfasoner känns rätt vuxna, i jämnförelse. Rätt mycket kiv för tillfället dock. Men och? De är förbaskat ärliga i sina munhuggerier.

De stackarna behöver ledighet i jul. De är trötta rakt igenom fast de sover bra varje natt och lägger sig tidigt. Förbannar mörkret! 

Men...ingen nämnd...somliga behöver ju vara så mycket lediga det bara går till jul så...en annan jobbar ju såklart nästan varje dag! Men inte ens det duger väl...  
Nästa år blir kul! Då ska JAG har mååååååååånga veckor ledigt både på sommaren och julen. Basta!

JAG behöver skor.

Förra året "fick jag" ju ett par vinterkängor. Hm... De har jag haft på mig en gång. De var för stora och så blev de sambons och sen dess är jag lycklig ägare till inga kängor.

Nu vet jag då inte om jag behöver just ett par kängor. Men jag har insett att jag bedövande saknar mina jodphurs. Stallskor, i min värld. Boots i den modernare kretsen.

Bara å hoppa i!  

Och så kan jag tänka mig ett par ungefär sånna här också. Mina nutida är snart ett par föredetta walkingskor...

...och det verkar som om jag har en slags önskelista här (?) så jag fortsätter med en "beställning" om ett par varma kompisar också. Kanske sånna här?

Om sanningen ska fram. JAG behöver bannemej en jacka åsså.

Dyr, men annars duger nog den här.  

Har en typ likadan, höstmodell, som snart är 5 år gammal men inte en skavank på!

Det kallar jag värt pengarna.

Den har iaf överlevt både vardagsliv och skogsturer, träningar, bus och lek med hundar också.

För inte tala om pulkaåkningar (både med och utan pulka) med barnen.

Jackan är tålig!!!

Jeans, byxor för övrigt, tröjor...

Stina skulle behöva åka och shoppa åt sig själv inser jag.
Hur man nu lyckas med sånt... Handla KLÄDER...åt sig själv!??!?!! Nån som kan lära ut sånt??  

Eller så får jag bara hoppas att Tomten kikar in här och inser att jag i år faktiskt varit snäll ca 4 ggr, vad jag kan komma på. Det måste vara nytt rekord. What is it worth to you, Santa?   

Julklappsönskningarna börjar hopa sig här hemma sen en tid tillbaka.

Det är DS3...det är Lalaloopsys(jag fattar ff inte vad det är dock)...hästar...spel...dockor...datorer...mobiler

... Leksakskatalogerna far fram och tillbaka mest hela tiden och listor skrivs i vild panik ihop med jubel över tv--reklamerna.

STOPP!

Datorer och mobiler kan de    fetglömma...det andra önskningarna skulle tomten fundera på, sa han. Men allt beror som vanligt på hur bra man äter middag i det här huset. För i vårat hus så har tomten fullt med spioner sörrni. Vid första advent kommer tomten i gungan fram. Han är välbekant i det här huset. Typ tomtens nummer Ett-spion. Just like last year - Ida och Hannah!!!  

Gillar att de fortfarande är så små att de köper sånt här.   

Sen får man väl helt enkelt börja med rena hot och krav för att få i dem mer än 3 ärtor/måltid.  

Jul är väl inte så där hysteriskt Stina-aktigt egentligen. Men att det är skönt med en ledig dag vore ju fel att inte påstå.
Funderar i år iaf på hur skönt det vore att fira julafton här hemma. Inge jäkt och stress hit och dit och varför och närför och till den och den och...

Julafton är ju ett ständigt flängande - blä! När man väl är hemma igen på kvällen så är man ju så trött så man spyr, hundarna åtsidosatta mer än halva dagen och kan mörda för långpromenad. Och därtill ett par ungarna som vill komma igång med stor-lek med ALLA de nya klapparna direkt, ca 21 på kvällen.

Bad combo - trötta föräldrar och speedade barn. Don´t try it at home.

Näe...man ska nog fundera lite till på detta faktiskt... En jul i pyjamas skulle funka i mitt liv, tror jag!
Men förutsättningen den bästa för hundarna (om jag ska pyjamas:a dagen ut) vore ju om matte då enkelt kunde ta ett kvickt skutt ner i en sån HÄR varje gång det behövdes en pinkvända eller bara sträckas på lite bernerben efter köttbullarna och skinkan.

Jodå. Det kan nog vara lite mysigt med den kommande julen trots allt?!

Souptime - Ciao!  

Socialträning på schemat idag. Jag, sambon och hundarna passade på att lufsa runt på byn medans tjejerna var och Knatteskuttade.
Vilken känsla!! Som jag längtar till den dagen tjejerna är så stora så man kan få kläcka frasen:

"-Pappa och Jag går ut och går med hundarna. Ring om det är nåt!"
Träningen var då...träning av Mig. Jag är ju rätt sällan "där nere" på byn. Har väl förvisso inte missat nåt heller, men ibland kan det ju vara skoj att se folk (alkisarna) som bytt bänk sen i somras.   

Dock tror jag vi ballar på Knatteskuttandet mer i framtiden.

Den lilla anser att "leka kan jag väl göra på dagis??". Klok unge.

Men nu har vi provat på det där iaf. Dyrt prova-på måste jag också påstå.

Jag tror att ridning för tjejerna vore trevligare för oss alla! Hoppas på att det ska falla tjejerna i smaken kan Jag väl få göra??

Byn by Evening, 14 november 2011.

Annars... Jag är smått irriterad om sanningen ska fram. Inte varit hela dagen, men blev iom ett meddelande nyss. Trist slut på en annars rätt bra dag.
Kan man inte bara få bli lämnad ifred??????

En sån där som vägrar vara till lags för att "man ska", "man bör" eller "man borde", det är Jag. Krusa skit får nån annan hålla på med. Trots att det gäller den det här och nu gäller och jag därför förväntas ändra på mig bara därföratt.

Jag ser det bara på ett sätt nu. Jag vägrar ge efter. Jag är Jag och kommer inte bli någon annan.  Take it or leave it!

Arbetat har jag ju såklart också gjort idag. Dagen kröp fram. Första halvan av dagen med möten av olika arter. Intressant!

Andra halvan så försökte vi rota i lite bäst-före-datum-grejjer igen. Tänk när det kan få ta slut!!

Näe, nu ska jag ta irr:et och lämna in för idag. Dags att sova med andra ord.

Tack till min K som ser alla kort jag har på bordet och älskar mig för den jag är, inte den någon annan tycker att jag ska vara!

Respekt är ett annat ord för sånt. En mänsklig rättighet!

Rysligt nöjd med min nya outfit på den här bloggen.

Inser det nu när jag loggar in igen, efter förvandlingen imorse.

Filip och Fredrik på tv:n.  Det bästa med söndagar i tv-väg. Barnen sover (om det hade varit i den bättre av världar  ). Sambon har nyss bytt på sängen.   Vardagslyx. Själv har jag gjort lite första hjälpen av mitt hår med lite inpackning, duschat och precis krypit upp i soffhörnet med datorn. Morgonrocks-mys. Rätt nice!!

Vovvarna sover gott efter att ha promenerat Hallsta från ende till ende.

Vi var allihopa och "firade" min lilla pappa här på eftermiddagen. God middag och ohälsosamt godare efterrätt. Matlådor till både mig och sambon kom hem. Till min brors stora förtret.  Men han fick gosa med Bosse så han gick inte helt lottlös därifrån. Polarna big time.

Bosse, min lilla stjärna, lyckades bli så glad att se mormor så han tyckte att hon behövde en stoooor kram. Mormor var inte berädd på den kärleken kan jag säga. Ooops...
Dante hjälpte henne med efterrätten. Om de hade sprängt bakom honom hade han nog inte blinkat ens. Den ständigt hungriga hunden, det är han det. 

Morfar klarade sig från kramkalas idag. Stackarn... Det är tur han är pensionär och satt ner när det kära mötet ägde rum.

Varför har folk prydnader på golvnivå btw? Mormors fina är, som oftast när vi varit där, lite smått tilltufsade av Dante och Bosses svansar.   
Men hennes nya favvoprogram är tydligen Cesars, så snart har hon väl handpåläggning på grabbarna och så kan Ming-vaserna dansa lugnare.   

Katten, Osca. Hennes öga har förresten läkt oerhört vackert efter skadan, insåg jag idag. Man kanske skulle skola om sig till veterinär?

Lönen borde vara smaklig där eller?!

Köpte ett sånt där fint vitt litet ljushus på Åsby igår. Det blev vackrare i fönstret än jag hade föreställt mig.

Den vita duken som också kom med hem, har jag inte vågat lägga på än. Katter liksom. Finns det ett snöre som är rentvättat någonstans så nog jävlar hittar katten det och lägger sig på det, för den totala nedhåringen.

Och folk säger att hundar skitar ner...  

Nästa vecka är inte lockande. OM nu inte E hade rätt i sina spekulationer förstås...

Men kan det verkligen få bli så uppenbart?

Fars Dag. Pappadagen. Kalla´n va ni vill. Jag hoppas på nå väldigt gott till efterrätt idag iaf.   Ska träffa min papi senare idag på middag. Gött.

Och så har jag bytt stil här, noticed? Vackert skrivmaskins-typsnitt...

Old Fasion, Shabby Chic, Lantlig design...kalla´t vad Du vill. Rätt "inne" lite här och där är det iaf. Jag gillar´t. På somliga saker.

Här är en detalj som gärna får vara äldre än äldst för att falla mig i smaken. Jag är rent utsagt kär i sånna här.

  Skrivmaskinen.   

Gud va jag skulle vilja ha en. En riktigt gammal som "inredning" här hemma. -Santa, did you hear me?!??!

Minns de gamla skrivmaskinslektionerna. Alla hatade dem. Inte jag! Hamra ner texter, skriva huuuur långt som helst, helst om ingenting. Min melodi!

Nähäe?!? Nån som märkt det?   

Vackert!!

...nostalgi...

Till Stina!!!!
Snälla?!?

Den enda varianten av skrivmaskin jag lyckades tjata till mig som mindre var en sån där elektronisk. Modernt äcklig. Men den var absolut bättre än ingenting. Och gissa om jag avverkade färgband på den! Ojoj... Tillverkarna mös nog över storkonsumenten.

Hade jag många slantar över så skulle jag på ren dj*velskap köpa en sån här variant (förutom en sån där vacker som här ovan).

Undra vad Elinen tycker om den?   

Jaja...alla har vi våra kärlekar.

MIN kärlek blev imorse överöst med Farsdagskort från sina små prinsessor.

De har den bästa pappan ever. 

Just nu är det sockerkaksbak i köket dem tre emellan.

Ingen idé att störa dem mao.

Jag kanske ska ta ett kik på Tradera eller nåt liknande. Någon kanske har en gammal vacker skrivmaskin till salu??   

Nu j*vlar är de snart öööverallt! Superstars. Heros. Gudinnor och Kungar.

Har ni sett dem? Hört dem har ni, jag lovar!

När jag var liten såg "de" ut lite såhär.

Stålmannen. Störtcool kille som orka allt!

Smart va han också, såklart. Bäst liksom.
Stark!!

Han var PÅHITTAD.

Han fanns inte för han var liksom

mer än vad en vanlig dödlig kan bli . . .

Men nu. Nu tror jag jorden brunnit av lite för mycket alltså.   

Kolla bara in alla politiker. De räcker inte med att de hörs och vi är lite smått piskade att följa dem och dyrka deras val, varesig vi vill eller ej. Nej, de har fått högmod maximus.

De leker med våra pengar. De tar och tar. De får äckligt mycket mer än de förtjänar. De kan väl inte egentligen sova med goda samveten, eller!?!   

Se på arbetskamrater, vänner eller varför inte bekanta.

De köper - ALLT. Det som igår var bra bara måååste bli bättre imorgon!! Brått har de också vad det verkar?!

Och om de inte handlar något så ska de ideligen vara "förmer". De kan! De vet! De har gjort!! Inget är omöjligt, enligt Gunde Svan. Vet han vad han ställlde till genom att stifta in de orden i folks skallar??

Inom hundvärlden är det (såklart) inte ett minsta dugg bättre.

Beklagligt.

  Är det verkligen någon som fortfarande ser HUNDEN i det hela? "Människans bästa vän". Jag är ledsen att förtälja att Hunden nog INTE säger dito om den frasen.

Nej, numera så kokar det.
Att gå in på hundindustrierna behöver jag väl inte ens? De är för sorgliga.

Vem är bara ute på promenad i eftermiddagslugnet, kopplar av genom liten promenad i lugnt tempo och andas frisk luft med en kär vän som bara vill ha en pinkvända?

Inte många.

Nu ska det vara och påtala.

"Den ena" fick mig att asgarva idag.

En sån där "icke utställare" för inte alltför länge tillbaka i tiden. Då hette det att "vi andra" bara värdesatte hur våra hundar gick på utställningar, såg inte individerna. Resultaterna handlade bara om vem som lyckades klippa sin hund bäst egentligen (enl. onämnd). "Vi" kunde egentligen ingenting om hundar som djur.

Numera är det annat ljud i koskällan. Numera heter det att "det gick sådär" på utställningen . . . för hunden blev bara Bir.   

Öh!? Nog för att man kan vända kappan efter vinden, men nu jävlar blev det nog storm under underkjolen t o m!! Betyder utställningsresultat något NU alltså??

Ja, jag hängde inte med när det hände där iaf . . .

En annan "kär en". Varken ser eller hör hur oerhört det låter illa om skrytet som öser ner värre än regnet sommaren-09.

H*n fick en liten, liten smula att älska. Nu är det ett bageri av det hela. Det är fantastiskt, mer än ofta. Det är pussilussigt och överkokt mest hela tiden.

Det glöms en lite del i det hela. Denna fantastiska bakelse är inte hemlagad eller ens påhittad i sitt egen förnuft.

Sorg . . . för det hemlagade som en gång i tiden förespråkades, och jag tror faktiskt det var av ärlighet. Det verkar inte vara ens nämnbart mera. Stackars valpköpare som en gång i tiden harvade lera för gurun.

Äldrevården. Jag är inte där ännu. Och det tackar jag för! För helt ärligt så önskar jag att jag är död innan jag ska in på nåt hem. De väger de gamlas blöjor för att se om de inte kan använda dem längre innan de behöver bytas.

Is this for real?!?!?!   

De äldre. De som tagit om hand om marken vi går på. sett till att vi har det så bra som vi faktiskt har det i dagens samhälle. DE ska sitta i pissblöjor, kvarglömda på toaletter hela nätter, de ska äta sin egen avföring, de ska ha liggsår.

Att VI inte skäms!!

Det finns kungar och drottningar redan. De behöver inte bli flera! Våra egna kanske inte faller alla i smaken (inte ens mig) men de är det de är av en anledning.

Vi är inte mer än andra.

Vi kan inte skriva in våran Facebookstatus: Idag blev jag bäst och förärades med en kungakrona. Och sen tro att det ska slå in.

Alla behöver vi toapapper av samma anledningar.

Alla äter vi för mycket, utan att skryta om det.

Alla behöver vi någon.

Varför ska vi då skryta a-let av oss pga något vi inte har råd med egentligen . . . Att tappa vårat värde som person! Se våra vänner dra sig undan . . för att vi tappat oss själva, är det värt?

Att vara sig själv är inte kriminellt. Och inte ens farligt.

Jag är klar nu.

Om du inte håller med (innerst inne) så . . . var vi vänner??

## Tillägg . . . 20 mínuter senare. . .

Alla (läs min sambo t ex) förstod inte my point här. Är iofs inte så förvånad över det. Men . . .

Jag menar:

- Det är heeelt okej att inte vara bäst! Det är därför graderingen Bra - Bättre - Bäst finns till!

- Det är helt okej att misslyckas! Det lär vi ju våra barn från dag Ett, så varför ska inte vi vuxna klara av det?

- Din sanna vän förstår att du har sämre dagar. En sann vän kan också glädjas åt dina framgångar.

- Vi kan inte vara världsbäst i allt! Vem ska man tävla emot om man är snabbast, smartast och snyggast?

- Lär dig uppskatta The simple things in life. Inte ens det enklaste kan vara lätt nog alla dagar.

- Du är Du - vore Du nån annan så vore Du inte Ditt bästa!

(Got it, Kaj?!?!)