Nu ska jag delge min/vår gårdag.

Utställningen var ju punkten för vår lilla semestertripp upp till norrare delarna av landet. Svenstavik. Har aldrig varit där så då är det ju extra skoj att få åka tycker jag.

Bosse ställdes. Var själv i sin klass igår igen. Vart är alla juniorkillar???   Det är ju inte så att det föds mindre hanar än tikar precis. Men...ja, ja?!   Nu har vi iaf passerat klassen så vi får väl hoppas det kommer några nya juniorer nu då?!

Bosses resultat blev 1:1HP. Många verkade tro han fick sin första 2:a igår...men nejdå. Han har nu glänst igenom hela klassen med bara 1:or och flertalet gånger mer än så! Jamenar 2 CERT och så ung!! Snacka om att matte är NÖJD!!   

Här är gårdagens kritik (innan jag tappat bort den):

Typ och Helhetsintryck: Mycket god

Välskuret huvud. För åldern mkt gott utvecklad kropp. Utm benstomme. Lite öppna vinklar bak. Mkt bra pälskvalitét och färger. Mkt goda rörelser. Utm mentalitet.

Och såhär såg han ut igår.

  
Hälsar på domaren. Och så en jättesöt bild Åsa tog när han blir lite kliad av domare.

...det fanns något mkt intressant vid sidan om...

och så lite spring...

Det var lite bus-blandade-smågalopp igår med. Men...va gör väl de???  Man ska ha kul i ringen!!

Lite andra bilder från utställningen...

Åsa/Ebba och Lena/Bella tuffar på...

Öppentikarnas placering

Snyggt jobbat Lena!!  
Och här är dagens BIR-vovve med matte Lisa

Det var alltså SÅ vi SKULLE ha sett ut!   Undra dock vart vi skulle gömt snoppen...?!...nåja...vi behåller den tror jag.  

"Mrs Bucketwoman" blev champis och bir och fick cacib. Grattis owners!    

MEN bäst igår måste jag påstå att Ville Vargtass ägare var! Husse sprang runt där och ja...slutade BIM med hela baletten. Och jag bara ÄLSKAR sånna som vinnare. Husse stod där först..folk börja gratta och ha sig..och han säger (totalt ovetande!!):

-VANN JAG???????????????       

Alltså de e ju bara sånna som ska vinna!!! Eloge utdelad!!   

På hemresan fanns det ju int så mycket att pyssla med. Jag sov mestadels och körde väl en timme innan jag höll på att somna igen. Verkligen urusel förare!! Iofs så va ju inte vägen den mest uppiggande heller...det såg ut så här...mil efter mil...

Uppiggande som en tablett sömnpiller...

Inte konstigt att man då blir glad när man passerar denna skylt!

och sen att fler och fler ingen-känningar dyker upp..

Känns tryggt att åka över den där bron dagligen vill jag lova...or not...

Men sen. Bara nån meter senare...

Ja, som man brukar säga. Borta bra med hemma...skönt!   

Nu laddar vi för nästa påhitt!

Och senare ska jag kika/lägga ut bilder från lördagen i Östersund. Hoppas jag...